Shades of Earl Grey är den tredje boken i serien A Tea Shop Mystery av Laura Childs. Jag har tidigare läst Death by Darjeeling och Gunpowder Green i samma serie. Theodosia Browning äger en trevlig tebutik och blir, på ett eller annat sätt, indragen i mysterier. Hon kan, som den stereotypa kvinnliga huvudpersonen hon är, naturligtvis inte låta bli att lägga näsan i blöt och göra sina egna eftersforskningar i de mordhistorier hon blir indragen i. I Shades of Earl Grey är det brudgummen från en av Charleston's förnämaste familjer som dör under mystiska omständigheter under bröllopsmiddagen, samtidigt som ett mycket värdefullt smycke försvinner från brottsplatsen. Theodosia, som är närvarande vid bröllopsmiddagen, börjar naturligtvis att nysta i det hela, till den lokala polisens stora förtret. Snart nog så börjar anonyma meddelanden från mördaren att anlända till teaffären och Theodosia har kanske tagit sig vatten över huvudet den här gången.
Blood Orange Brewing är den sjunde boken i serien och jag har inte läst de övriga böckerna däremellan än. Återigen dras Theodosia in i ett mordfall. Theodosia och hennes kollegor har hand om cateringen på en lokal tillställning där man ska samla in pengar för att restaurera ett av Charleston's viktorianska hus. Mordoffret serveras denna gång på silverfat kan man säga, då en man hittas mördad mitt i den uppdukade buffén med en antik kniv i nacken. Laura Childs har en försmak för dramatiska effekter. Blood Orange Brewing följer samma upplägg som övriga böcker i serien och ibland blir man faktiskt lite irriterad på det där förbaskade fruntimret som inte kan låta bli att lägga näsan i blöt. Jag förstår faktiskt kriminalinspektör Tidwells irritation. Men jag gillar verkligen den här typen av cozy crime och en del av tjusningen med de här böckerna är väl just att handlingen till stor del är förlagd till en tebutik. Te och böcker går liksom hand i hand. Jag ska nog dock passa mig för att läsa allt för många böcker i serien i sträck, det kan lätt bli för mycket av det goda. Bäst avnjuter man nog en bok lite då och då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar