14 mars, 2019
13 mars, 2019
Peter Streijffert - Odla i stan
Intresset för stadsodling har ökat de senaste åren. Det finns intresseföreningar i flera städer i Sverige. Peter Streijffert har skrivit boken Odla i stan. I boken får man möta flera personer som delar med sig av sina erfarenheter av stadsodling. Stadsodling kan innebära så mycket. Allt från odling på en bakgård, på en balkong eller uteplats, till odling på fönsterbrädan. Odla i stan har också många fina bilder som verkligen inspirerar till odling.
Själv bor jag i lägenhet i ett mindre samhälle, men jag kan ändock relatera till stadsodling eftersom jag inte bor i hus med egen trädgård. Jag brukar odla bland annat tomat, paprika och chili på min balkong. I år tänkte jag även försöka mig på en gurksort som ska funka bra att odla i kruka, samt även lite squash och aubergine. Förra året fick jag låna en bit land hos min pappa där jag kunde odla lite rotfrukter och lite olika sallater. Det ska jag göra även i år. Det finns inget bättre än att kunna äta av det som man har odlat själv och veta att det inte innehåller några gifter. Dessutom smakar det ju så mycket bättre än de grönsaker som man köper i affären, något som även nämns i boken.
Jag tror att det här kommer att bli mycket viktigare i framtiden om vi vill bli mer självförsörjande i Sverige. Man kan kanske dra lite paralleller till de så kallade Victory gardens som människor hade under första och andra världskriget. Vi är ganska sårbara i Sverige om det skulle inträffa en kris av något slag. Stadsodling i större skala kommer att behövas för att minska beroendet av importerade grönsaker och således minska vår klimatpåverkan. Dessutom finns det forskning som visar att odling och att vara ute i naturen sänker människors stressnivå. Det finns alltså bara positiva saker med stadsodling, och givetvis odling överlag. Peter Streijffert har skrivit en bok som verkligen ligger rätt i tiden.
I klippet nedan berättar författaren lite om innehållet i sin bok och varför odling i stan är så viktigt.
Peter Streijffert - Odla i stan
Förlag: Blue Publishing
ISBN: 9789186293642
11 mars, 2019
Skickat manus till lektör
För några veckor sedan skickade jag in mitt självbiografiska manus till föreningen Liv i Sverige. Som medlem i föreningen erbjuds man kostnadsfri lektörsläsning av ett manus. I bekräftelsemailet fick jag information om att mitt manus skulle delas ut till en av deras lektörer på det styrelsemöte som de hade i slutet av februari.
Sedan tidigare har jag fått respons på manuset från den skrivargrupp jag tillhör, samt från en för mig helt okänd person, som jag fick kontakt med i en skrivargrupp på Facebook. Samtliga har gett mycket bra respons. Både positiv och konstruktiv kritik som jag värdesätter mycket.
Det känns läskigt att återigen vänta på respons på ett manus som faktiskt handlar om mitt liv och som är så personligt skriven.
Igår fick jag faktiskt ett mail från den lektör på Liv i Sverige som har läst mitt manus. Jag får lov att vänta ett tag till innan jag får hela lektörsutlåtandet. För att föreningen ska anta ett manus som en Liv i Sverige-bok behöver två lektörer vara positiva till manuset. Så nu ska alltså ytterligare en lektör läsa mitt manus innan jag får besked. Att manuset blir antaget betyder i det här fallet inte att det kommer att bli utgivet. Föreningen har inte någon egen utgivning men kan, om jag förstår det hela rätt, skriva rekommendationsbrev och hjälpa till med andra råd kring att kontakta förlag.
Det är ett stort steg för mig att våga dela med mig av det jag har skrivit men jag blev väldigt glad över det lilla som stod i mailet jag fick. Lektören har bland annat skrivit att mitt manus är "ett starkt, bra skrivet och berörande manus. Texten är väl bearbetad och sansad i den bemärkelsen att du trots intensiteten i dina känslor och din förtvivlan ändå kan hålla en författares distans till det djupt personliga ämnet."
Alltså wow! Jag blev så glad och fick så mycket fjärilar i magen av att läsa dessa få meningar. Nu har två, för mig helt okända, människor läst mitt manus och tycker att det är bra. Då borde det väl finnas fler som också tycker det? Eller?
Hur som helst, så väntar jag med spänning på deras slutgiltiga omdöme, oavsett om manuset blir antaget som en Liv i Sverige-bok eller inte.
Sedan tidigare har jag fått respons på manuset från den skrivargrupp jag tillhör, samt från en för mig helt okänd person, som jag fick kontakt med i en skrivargrupp på Facebook. Samtliga har gett mycket bra respons. Både positiv och konstruktiv kritik som jag värdesätter mycket.
Det känns läskigt att återigen vänta på respons på ett manus som faktiskt handlar om mitt liv och som är så personligt skriven.
Igår fick jag faktiskt ett mail från den lektör på Liv i Sverige som har läst mitt manus. Jag får lov att vänta ett tag till innan jag får hela lektörsutlåtandet. För att föreningen ska anta ett manus som en Liv i Sverige-bok behöver två lektörer vara positiva till manuset. Så nu ska alltså ytterligare en lektör läsa mitt manus innan jag får besked. Att manuset blir antaget betyder i det här fallet inte att det kommer att bli utgivet. Föreningen har inte någon egen utgivning men kan, om jag förstår det hela rätt, skriva rekommendationsbrev och hjälpa till med andra råd kring att kontakta förlag.
Det är ett stort steg för mig att våga dela med mig av det jag har skrivit men jag blev väldigt glad över det lilla som stod i mailet jag fick. Lektören har bland annat skrivit att mitt manus är "ett starkt, bra skrivet och berörande manus. Texten är väl bearbetad och sansad i den bemärkelsen att du trots intensiteten i dina känslor och din förtvivlan ändå kan hålla en författares distans till det djupt personliga ämnet."
Alltså wow! Jag blev så glad och fick så mycket fjärilar i magen av att läsa dessa få meningar. Nu har två, för mig helt okända, människor läst mitt manus och tycker att det är bra. Då borde det väl finnas fler som också tycker det? Eller?
Hur som helst, så väntar jag med spänning på deras slutgiltiga omdöme, oavsett om manuset blir antaget som en Liv i Sverige-bok eller inte.
10 mars, 2019
Elisabet Nemert - Vargarnas tid
Vargarnas tid utspelar sig i Sverige under andra världskriget. Magdalena Liljedahl och hennes bror Nils har båda gjort en klassresa och lever ett bra liv i Stockholm. De äger flera butiker och behöver inte längre bekymra sig om pengar. Livet de lever är långt från deras barndom på Lilla Skogstorp. Deras hårda arbete till trots ses de inte med blida ögon av de förmögna släktena. En dag blir de inbjudna på middag på slottet Södertuna. Där möter Magdalena Carl-Magnus Rytterholm, sonen till slottets ägare. Mötet blir inte en trevlig upplevelse för Magdalena. Carl-Magnus vänner ser ned på Magdalena och hennes bror och gör allt för att de två ska känna sig obekväma.
Så bryter andra världskriget ut och Carl-Magnus blir, i egenskap av militär, placerad i Kiruna. Magdalena reser till Kiruna som journalist för att skriva om hur kriget påverkar svenskarna. På tåget upp intervjuar hon de som har blivit inkallade. Magdalena ska bara tillbringa några timmar i Kiruna. Med samma tåg som henne ska även finska krigsbarn som har anlänt till Sverige. Strax innan tåget ska avgå är tre syskon försvunna. Magdalena bestämmer sig för att stanna kvar och hjälpa till att söka efter barnen och därmed korsas hennes liv återigen av Carl-Magnus. Tycke uppstår och man får följa deras kärlekshistoria, allt medan kriget samtidigt pågår ute i världen.
Vet inte riktigt vad jag ska tycka om den här boken. De historiska bitarna om hur det kan tänkas ha varit att leva i Sverige under andra världskriget var intressant. Men. Det finns ett stort men. Det är mycket klichéer, huvudpersoner som är i det närmaste synska och plötsligt fylls med en inre fruktan om hemska saker som komma skall. Nä... Jag himlade med ögonen mer än en gång under läsningen. Gillar inte alls gestaltningen i den här boken. Personerna är så fantastiskt underbara hela tiden.
Blev tipsad om den här boken av en arbetskamrat som säger att detta är Nemerts sätt att skriva. Jag tror jag tar med mig lärdomen från de historiska bitarna i boken men några fler böcker av denna författare tror jag inte att det blir för min del.
Elisabet Nemert - Vargarnas tid
ISBN: 9789137148168
Förlag: Forum
Johannas deckarhörna, Maddes bokblogg och Bokslukarinnas bokblogg har också läst.
08 mars, 2019
Läst i februari
Antal böcker sammanlagt: 8
Månadens bästa: Nina Lykke - Nej och åter nej
Månadens sämsta: Elisabet Nemert - Vargarnas tid
07 mars, 2019
Nina Lykke - Nej och åter nej
Nej och åter nej handlar om det medelålders paret Ingrid och Jan. Ingrid är trött på jobbet, på sina bortskämda söner, ja på livet självt. Jan har fått en befordran på jobbet och inleder en relation med sin femton år yngre kollega Hanne, som har svårt att binda sig. Alla hennes relationer slutar med att hon irriterar sig på någon liten detalj i en persons utseende eller beteende. I över ett år smyger Jan och Hanne med sin relation innan Jan slutligen berättar för Ingrid. Därefter blir livet inte alls så som någon av dem har tänkt eller drömt om.
Ett citat som jag tyckte om är det som Ingrid säger på sidan 117. "Helst av allt vill jag ha tillbaka mitt gamla liv, fast jag var så missnöjd med det, dum som jag är, som vi alla är. Men mitt gamla liv är borta och kommer aldrig tillbaka." Det brukar väl ofta vara så. Vi värdesätter inte vad vi har förrän det är borta.
Boken är ett relationsdrama där perspektivet växlar mellan de tre karaktärerna. Jag drogs verkligen med i den här boken och hade svårt att lägga den ifrån mig. Det var längesedan jag blev så arg på karaktärerna i en bok, framförallt Jan. Den här boken väckte verkligen känslor.
Den här boken valdes i gruppen Läs med KA, Kommunalarbetarens bokklubb på Facebook. Jag hade nog inte plockat upp den själv, utan läste den enbart för att kunna diskutera med andra deltagare. Jag är glad att jag gjorde det för det blir ja och åter ja till den här boken.
Nina Lykke - Nej och åter nej
Förlag: Wahlström & Widstrand
ISBN: 9789146234845
Västmanländskans bokblogg, Bibblans bokblogg och Mirja Ekström har också läst.
06 mars, 2019
Läsutmaning på Goodreads
Har hakat på läsutmaningen på Goodreads de senaste åren. I år har jag som mål att läsa 60 böcker. Eller titlar ska jag säga. Även noveller räknas in i den slutliga summan. Jag minns tiden då jag började att bokblogga. Då kunde jag läsa över 100 böcker per år. Det var innan jag hade fast anställning och därmed mycket mer lästid. 60 böcker känns mer realistiskt just nu. Jag vill ju även ha tid för mitt eget skrivande. Då får läsningen ibland stryka på foten, liksom Netflix och slösurfande på sociala medier.
Följ mig gärna på Goodreads, genom att klicka här.
05 mars, 2019
Lyckas som författare
Sista tiden har jag plöjt en hel del böcker som handlar om egenutgivning. Dels har jag ett manus som börjar bli så pass klart att det närmar sig tiden för att skicka in till förlag, dels funderar jag på att publicera mina skräcknoveller på nätet eller som e-bok. Jag vill därför lära mig så mycket som möjligt om det här som kallas egenutgivning.
Boken Lyckas som författare av Sölve Dahlgren och Lars Rambe är mycket information om vad man behöver tänka på när man ska publicera en bok utan ett traditionellt förlag. Det handlar dels om att fixa till ett tryckfärdigt manus genom att anlita lektör, redaktör, formgivare och så vidare men även allt annat runtomkring så som marknadsföring och finansiering.
Det känns just nu väldigt spännande att ha kommit så långt i mitt skrivande att jag börjar fundera på det här med publicering. Jag räknar med att bli refuserad av de traditionella förlagen och vill vara så väl förberedd jag bara kan genom att lära mig mer om hur jag kan ge ut min bok på egen hand.
Sölve Dahlgren, Lars Rambe & Ann Ljungberg - Lyckas som författare
ISBN: 9789186775889
Förlag: Hoi förlag
02 mars, 2019
Jag är Sveriges nya arbetarförfattare!
Nåja, det kanske är att överdriva. Men jag ska i alla fall gå skrivcirkeln Läs och skriv: Är du en ny arbetarförfattare? som ABF ger i samarbete med bland annat tidningen Kommunalarbetaren. Skrivcirkeln går både som vanlig studiecirkel på plats i Stockholm och som distanskurs. Jag har anmält mig till distanskursen. Jag har tidigare skrivit en novell där jag har hämtat stoff från mitt arbete som undersköterska på ett kommunalt vårdboende så jag har varit inne och nosat lite på området tidigare. Kursen startar den 12:e mars. Jag ser verkligen fram emot att börja.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
M.W. Craven - Botanikern
Patologen Estelle Doyle, en av kriminalinspektör Washington Poes kollegor och närmsta vän står anklagad för mord på sin egen far. Hon har på...
-
Hos Snowflake uppstod en diskussion om mutor till oss bloggare. För att ta det hela från början. Många bokbloggare (inklusive jag själv) ha...
-
Patologen Estelle Doyle, en av kriminalinspektör Washington Poes kollegor och närmsta vän står anklagad för mord på sin egen far. Hon har på...
-
Minns ni inlägget för nån vecka sen eller så där jag konstaterade att jag inte skulle köpa några böcker på bokrean? Jag tror jag glömde skri...













