Skickat manus till lektör

För några veckor sedan skickade jag in mitt självbiografiska manus till föreningen Liv i Sverige. Som medlem i föreningen erbjuds man kostnadsfri lektörsläsning av ett manus. I bekräftelsemailet fick jag information om att mitt manus skulle delas ut till en av deras lektörer på det styrelsemöte som de hade i slutet av februari.
   Sedan tidigare har jag fått respons på manuset från den skrivargrupp jag tillhör, samt från en för mig helt okänd person, som jag fick kontakt med i en skrivargrupp på Facebook. Samtliga har gett mycket bra respons. Både positiv och konstruktiv kritik som jag värdesätter mycket.
   Det känns läskigt att återigen vänta på respons på ett manus som faktiskt handlar om mitt liv och som är så personligt skriven.
   Igår fick jag faktiskt ett mail från den lektör på Liv i Sverige som har läst mitt manus. Jag får lov att vänta ett tag till innan jag får hela lektörsutlåtandet. För att föreningen ska anta ett manus som en Liv i Sverige-bok behöver två lektörer vara positiva till manuset. Så nu ska alltså ytterligare en lektör läsa mitt manus innan jag får besked. Att manuset blir antaget betyder i det här fallet inte att det kommer att bli utgivet. Föreningen har inte någon egen utgivning men kan, om jag förstår det hela rätt, skriva rekommendationsbrev och hjälpa till med andra råd kring att kontakta förlag.
   Det är ett stort steg för mig att våga dela med mig av det jag har skrivit men jag blev väldigt glad över det lilla som stod i mailet jag fick. Lektören har bland annat skrivit att mitt manus är "ett starkt, bra skrivet och berörande manus. Texten är väl bearbetad och sansad i den bemärkelsen att du trots intensiteten i dina känslor och din förtvivlan ändå kan hålla en författares distans till det djupt personliga ämnet."
   Alltså wow! Jag blev så glad och fick så mycket fjärilar i magen av att läsa dessa få meningar. Nu har två, för mig helt okända, människor läst mitt manus och tycker att det är bra. Då borde det väl finnas fler som också tycker det? Eller?
   Hur som helst, så väntar jag med spänning på deras slutgiltiga omdöme, oavsett om manuset blir antaget som en Liv i Sverige-bok eller inte.