Läser med intresse

att Bronsåldersmordet får bra betyg på DN Kultur. Jag får lov att hålla med Lars Linder att "koncentrationen efterhand faller [...] och läsaren tappar flåset." Jag har själv tappa flåset lite. Fast inte av ointresse utan på grund av tidsbrist och lässvacka. När man jobbar som timvikarie vet man aldrig hur ens veckor kommer att se ut. Den senaste tiden har jag jobbat mycket. Denna vecka är jag bara (förhoppningsvis) ledig söndag. Läsningen prioriteras inte så där jättehögt då. Det finns så mycket andra saker som man behöver hinna med. Och en bok av Lindströms kaliber får tyvärr stå tillbaka till förmån för lite mer lättsmält kiosklitteratur (för att bättra på min lässtatistik och nå upp till min egen utmaning för i år).

Bokmässerapport

I lördags halv nio på morgonen satte sig min syster och jag på en buss för att åka in till Örebro och den årliga bokmässan som hålls på Örebro slott. Dagen började med en stor besvikelse för mig. Det utlovade seminariet med arkeologen Jonathan Lindström som jag sett fram emot var flyttat från 10.30 till 13.30. Vi skulle nämligen vidare och var tvungna att åka från mässan kl 13. Men lite ändringar i schemat för min del gjorde att jag kunde stanna kvar och lyssna på hans seminarie i alla fall. Mer om det nedan.

Istället för Lindströms seminarie lyssnade vi på "Samtal i soffan" och först ut var Monika Fagerholm som pratade om sina böcker Den amerikanska flickan och Glitterscenen. Hon berättade lite om skrivprocessen till Glitterscenen och hur hon försöker skapa en melodi i språket för "Jag tror att musiken kan ta oss längre än orden. Därför är musiken så viktig." Jag tycker det var så vackert sagt och både jag och min syster blev väldigt intresserade av hennes böcker efter detta. Det är alltid trevligt att upptäcka en ny författare.

Efter Monika Fagerholm var det dags för Lars Åke Augustsson och Agneta Rosendal att ta plats i soffan. Båda två håller i skrivarkurser och har gett ut böcker i skrivandets konst. De båda var överens om att det är viktigt att försöka hitta sitt språk och att det enda sättet är att skriva, skriva, skriva. Att inhämta synpunkter från andra är också viktigt. Man ska inte vara för stolt för det. Dessutom är det viktigt att inte "skriva med lånta kläder". Att skriva utifrån sig själv och sin egen verklighet är viktigt menade de båda.

Efter dessa samtal och lite allmänt strosande i slottets alla salar bland utställare blev vi lite fikasugna. Vilket många andra tydligen var och det fanns inte ett enda bord ledigt. Det satt dock en ensam man vid ett bord med plats för fyra personer så vi frågade om vi fick slå oss ner där, vilket vi fick. Denne ensamma man visade sig vara ganska pratglad och efter en stunds samtalande går det upp ett ljus för oss. Mannen är författare. För flera år sedan läste jag en av hans böcker. Mannen som vi satt oss hos var fotografen och författaren Åke Mokvist som bland annat skrivit den bok jag läst; De ovanliga: människor som går mot strömmen. Mokvist talade sig varm om den bok som han håller på att skriva nu. En bok som handlar om människor som lider av elöverkänslighet och som skulle komma ut till sommaren. Jag ska definitivt hålla utkik efter den.

Efter detta högst oväntade men väldigt trevliga författarmötet så begav vi oss återigen till Länssalen för att lyssna på lite "Samtal i soffan". Vi hann höra de sista fem minuterna med Herman Lindqvist och Ragnar Björk som pratade om Bernadotte. De båda herrarna verkade ha väldigt trevligt i soffan och satt kvar och småpratade med varandra medan vi väntade på att Jonathan Lindström skulle komma och sätta sig i den blommiga soffan. Jag hade tagit med mig det recensionsex av Lindströms bok som jag fått från förlaget och innan han tog plats i soffan tog jag mod till mig och gick fram till honom och frågade om jag kunde få den signerad. Det fick jag.

Lindström berättade kort om hur det kom sig att han skrivit en bok om en tretusen år gammalt lik som kom i dager på 1950-talet och hur han till och med har lyckats rekonstruera utseendet på bronsåldersmannen. Lindström berättar väldigt inlevelsefullt och med små humoristiska anekdoter ur livet. Likaså på det seminarie som han höll senare. Eftersom det blev omflyttningar i programmet börjar Lindström så med att förklara att han inte är Ulla Trenter men att han ska bjuda på ett tretusenårigt mord istället för från förra seklet. Samtidigt som han berättar om hur han levt med den här tretusen år gamla gubben i större delen av sitt liv så fick vi även se ett bildspel med bilder som även finns med i boken. Det märks att han verkligen brinner för detta och det smittar av sig på publiken. Han får påminna sig flera gånger om att inte gå in i detalj på föremålen som han visar bilder på. De 45 minuter som var avsedda för seminariet gick alldeles för snabbt och jag tror att tiden sprang iväg även för Lindström som utan problem nog hade kunnat tala i minst 45 minuter till. Och de humoristiska inslagen är ständigt närvarande även under seminariet. När Lindström exempelvis förevisar en sannolik förlossningsställning under bronsåldern är det många som skrattar. När det gäller historia brukar Dick Harrison lyftas fram som en föreläsare och författare av populärvetenskapliga verk som kan konsten att trollbinda sin publik. Lindström gör verkligen det. Jag känner inte till så många arkeologer som gör samma sak. Björn Ambrosiani och Göran Burenhult i all ära men särskilt roliga är ni faktiskt inte.

Efter Lindströms seminarie var det dags för mig att åka vidare och bokmässan var slut för min del. Kort och koncist. Underbart är kort. Eller? Nästa år ska jag nog försöka att vara där hela dagen för det fanns många intressanta seminarier som jag gärna velat gå på.

Nyss hemkommen från bokmässan i Örebro

Hade väldigt trevligt och lyssnade på några författare och kikade runt bland alla böcker. Jag hade inte tagit med mig några kontanter utöver det som var till inträde så det enda jag faktiskt inhandlade på plats var lite fika (som man kunde betala med kort) och ett anteckningsblock för 10 kr när jag upptäckte att jag behövde lite utrymme att anteckna på. Försökte mig på att anteckna i programbladet men det var lite ont om plats att skriva på. Så till nästa år vill jag gärna att ni har en sida eller två för anteckningar. Eller så kan jag helt enkelt vara lite mer förutseende och ta med mig ett anteckningsblock. Jag ska skriva ett lite mer utförligt inlägg om bokmässan. Jag är väldigt nöjd att jag i alla fall fick möjlighet att lyssna på Jonathan Lindström som jag hade tänkt. Programmet hade ändrats så först trodde jag inte skulle hinna med det men det löste sig så jag är väldigt nöjd. Hade jag åkt hem utan att få höra hans föredrag tror jag nog att jag hade fått åka hem som en väldigt besviken besökare på bokmässan. Slutet gott allting gott.

Läslusten inte på topp

Det är lite så där med läslusten för tillfället. Har svårt att koncentrera mig på en och samma bok och läser lite här och lite där i en fyra - fem böcker för tillfället. Hade ju egentligen tänkt att jag skulle ha läst ut Bronsåldersmordet innan Bokmässan men det blev visst inte så. Det är inte hela världen. Jag hinner läsa ut den också så småningom. Och lässvackan kommer med all säkerhet att gå över bara man ger det lite tid.

Nedräkning

Då har nedräkningen till 100 lästa böcker börjat. Har hittills i år läst 88 böcker, vilket betyder att jag har 12 böcker kvar att läsa. 12 böcker under november och december borde ju inte vara så svårt att klara. Det skulle vara om något oförutsett skulle hända som gjorde att jag inte skulle kunna läsa över huvud taget. Men det ska det ju inte, eller hur? Funderar lite på vilken bok jag ska läsa härnäst och det lutar åt Bronsåldersmordet av Jonathan Lindström som jag har skrivit om tidigare. Han kommer ju till Bokmässan i Örebro nästa vecka och jag vill gärna vara lite förberedd inför den föreläsningen. I övrigt har jag ju hur många olästa böcker som helst som bara tigger om att bli lästa så någon brist på läsmaterial har jag inte. Snarare tvärtom!

Snart är det min tur att gå på Bokmässa

Den 13-14 november är det nämligen Bokmässa i Örebro. Dit hade jag tänkt att ta mig, det är ju närmaste största stad. Jag var där för första gången förra året med en kompis och det var rätt trevligt. Det är en rad intressanta utställare som kommer till mässan i år också. Utav seminarierna i år vill jag gärna lyssna på Anna Jansson berätta om sin bok Först när givaren är död som jag har recenserat här på bloggen och Jonathan Lindström om hans Bronsåldersmordet som ligger och väntar på att läsas och recenseras. Tiden är ibland knapp och läslusten stor. Facklitteraturen är oftast inbundna och tunga och inte något som jag gärna packar ner i ryggsäcken för att läsa på bussen. Då är det betydligt bättre med en pocket. Bronsåldersmordet ska jag ta mig an så snart jag läst ut Vikingaliv av Dick Harrison och Kristina Svensson. Inte heller den får följa med mig på bussen oavsett hur intressant den är. Men för att återgå till Bokmässan i Örebro så ska det bli kul att gå dit och kanske göra ett eller annat bokfynd och förmodligen närvara vid något mer seminarie än de jag skrev om ovan. Det finns några att välja mellan.