Jorden vi äter

Sista tiden har jag läst en hel del böcker som handlar om miljö. Den senaste i raden är Jorden vi äter som var Naturskyddsföreningens årsbok 2013. Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren har besökt bönder i olika delar av världen för att se hur vår mat odlas. Det är stora skillnader i vilka förutsättningar dagens bönder har. Familjen Mkandawire i Zambia odlar majs, vilket även är i stort sett deras enda föda. Majsgröt, majsvälling vareviga dag. I bland varieras kosten med lite te, sötpotatis eller bönor. Familjen Stewart i Illinois, USA odlar också majs men har helt andra förutsättningar för odling och deras monokultur slukar enorma mängder olja. Deras majs används antingen till föda, djurfoder eller etanol.

Den röda tråden i boken är att vi på bördig mark bygger köpcentrum eller planterar monokulturer som förstör den viktiga matjorden. Och att om man kan tjäna några ören extra genom att använda bekämpningsmedel och konstgödsel så gör man det. De som trots allt är föregångare och valt att odla ekologiskt blir oftast utsatta för spott och spe, även här i Sverige, ofta med argumentet att det inte går att föda hela jordens befolkning genom ekologisk odling.

Boken avslutas med en titt in i kristallkulan och vilken sorts jordbruk författarna vill ha om 30 år. Det handlar såklart om ekologiska jordbruk och slutet för den industriella djuruppfödningen. En klart inspirerande bok.

Snyggt omslag på Sveriges Natur

Senaste numret av Naturskyddsföreningens medlemstidning damp ned i brevlådan idag. Riktigt snyggt omslag tycker jag. Ser fram emot att få sätta nog ned och bläddra och läsa. Hoppas innehållet är lika tilltalande som utsidan.

En bok som man blir helt nojjig av att läsa

När man har läst ut den här boken börjar man se på sitt hem med helt andra ögon än tidigare. Den flamsäkra katten, som är utgiven av Naturskyddsföreningen, gör en djupdykning i vårt kemikaliesamhälle. Och man går verkligen inte säker någonstans för alla dessa kemikalier som omger oss. Det är med en lätt känsla av panik som jag läser boken. Nej, nu ljög jag. Jag blir faktiskt helnojjig i någon vecka innan den värsta paniken lagt sig. Teflonpannan måste ut, vad är det egentligen för fel på den gamla hederliga gjutgärnspannan? De oskyldiga dammtussarna under sängen är inte så oskyldiga som de ser ut att vara, i själva verket är de små bollarna biologiska stridsmedel som sakta men säkert förgiftar min familj. Det übercoola duschdraperiet med den enorma döskallen är kanske i själva verket inte alls übercool, den kanske helt enkelt ska ses som varning att man beträder badrummet på egen risk för här hägrar all sköns giftiga kemikalier i hårschampot, tvålen, tvättmedlet, tandkrämen, hårborsten, toalettpappret, you name it...

Phu! Inte ens här framför datorn är jag säker för kemikalier som ständigt läcker ut ur dataskärm och tangentbord, mobiltelefoner, lampor och cd-skivor. Shit! Men! Själva boken innehåller i alla fall en utförlig innehållsförteckning och till min stora glädje innehåller inte boken vare sig azofärger, tungmetaller eller ftalater. Kan jag möjligtvis använda boken som skydd mot alla andra kemikalier som hotar mig i mitt hem? Kanske till viss del, om jag följer de råd som boken avslutas med. Att bli helt kemikaliefri går tyvärr inte längre i vår värld, men att minska de farliga kemikalier vi dagligen utsätts för kan vi alla göra. Den flamsäkra katten är en påtaglig väckarklocka som jag hoppas att många kommer att läsa.

Hundra år av envishet

Efter att ha läst recensionen av Naturskyddsföreningens årsbok och tillika jubileumsbok hos Du är vad du läser så kände jag att det var dags att verkligen ta mig an denna bok. Jag beställde denna bok i början på det här året och jag fick den i början av juni som ni kan läsa här. Tidigare årsböcker från Naturskyddsföreningen har haft ett behändigt inbundet format i storleksordningen A5. Denna bok är i det närmaste en gigant i jämförelse och har nog nästintill dubbel storlek. Jag hade ärligt talat inte förväntat mig att boken skulle vara så stor men jag förstår att man vill göra något extra när det faktiskt rör sig om föreningens jubileumsbok då det i år är 100 år sedan som föreningen bildades.

Boken är uppdelad i två delar där den första delen rör föreningens historia. Det är intressant läsning men jag måste erkänna att jag mest läst utvalda delar. Men jag är tämligen säker på att boken kommer att bläddras i och läsas då och då framöver. Längre artiklar om vad föreningen arbetat med under åren; som exempelvis förbudet av freoner och odling av ekobananer, blandas med nedslag i föreningens historia där vi får veta att Selma Lagerlöf fanns med i föreningens medlemsmatrikel 1912 och året därefter finner man Anders Zorn bland medlemmarna. Eller att föreningen 2006 ordnade en Östersjökampanj under Almedalsveckan för att uppmärksamma algblomingen i Östersjön. Här deltog artister som Mikael Wiehe, Joakim Thåström och Thomas Di Leva. I den andra delen av boken är det istället framtidsvisioner som avhandlas som exempelvis gröna skatteväxlingar, utfiskning av haven och ekologiskt jordbruk. Här finner vi skribenter som Isabella Lövin, Mikael Karlsson och Stefan Edman.

Det är intressant läsning alltihop och det är åtminstone i den första delen en välavvägd blandning av text och bild. I den andra delen däremot så är det mest text och ett fåtal illustrationer. Det är fina illustrationer så jag vänder mig inte emot det på något vis. Men jag känna att det blev lite tråkigt och enformigt i den andra delen. Men överlag så gillade jag verkligen det jag läste i den här boken. Bokens genomsyras av att det finns hopp för framtiden!

Dagens bokskörd

Var till mitt utlämningsställe idag och hämtade två försändelser med böcker. Den ena var från Naturskyddsföreningen och innehöll föreningens årsbok hundra år av envishet som också är deras jubileumsbok då föreningen fyller 100 år i år. Jag beställde och betalade den här boken redan i början av det här året så jag har väntat på den länge. Det ska bli intressant att läsa. Har snabbt bläddrat igenom den och det ser lovande ut.

Det andra paketet var från Bokus och innehöll tre titlar. Alla från den senaste utgivningen från En bok för alla. Tidigare prenumererade jag på deras familjepaket och fick alla deras böcker hemskickade en gång i kvartalet. Kanonbra tyckte jag och mina barn. Tyvärr har de ju fått dra in på sin verksamhet och i dagsläget är det bara deras bilderböcker för barn som man kan prenumerera på, vilket vi givetvis gör. Men jag håller ändå koll på deras utgivning och gör en beställning när det är någon vuxenbok som jag vill ha. Denna gång blev det alla de vuxenböcker de gav ut nu i juni som jag beställde. Brev till en bokhandel av Helene Hanff, Den larmande hopens dal av Erik Andersson och Gökboet av Ken Kesey lades just till min redan gigantiska hög med olästa böcker. Erik Andersson är den som nyligen översatt Sagan om ringen. Hans bok ska jag börja läsa redan idag.