Karl Ove Knausgård - Min Kamp 2

Så har jag äntligen läst ut boken som jag började på någon gång i höstas. Då kom jag bara ett trettiotal sidor in i boken innan jag slutligen lade den ifrån mig. Inte för att jag tyckte den var dålig, men jag tror inte jag tillät mig att läsa i ett lugnt tempo då. Sedan dess har den legat där och stirrat på mig emellanåt och spätt på mitt dåliga samvete. Jag såg ju så mycket fram emot att läsa den. Blev lite besviken på mig själv. Tänkte många gånger att jag ändå skulle tvinga mig igenom den. Nu är jag glad att jag inte gjorde det. När jag plockade upp boken den här gången kunde jag knappt lägga den ifrån mig. Med första boken tyckte jag att språket hindrade mig lite. Jag var tvungen att läsa riktigt långsamt. Som för att riktigt suga i mig varje stavelse. Jag måste fortfarande läsa långsammare än när jag läser på svenska eller engelska. Förra gången var jag så nervös inför att läsa på norska att bara nervositeten gjorde det svårare än vad det egentligen är. Jag tror jag har fattat det mesta i den andra boken. Alla ord kan jag förstås inte, men jag kan inte alla ord när jag läser på engelska heller. Många ord kan man gissa sig till. När jag läste första boken stannade jag upp flera gånger vid ordet naboe till exempel. Jag kunde inte för mitt liv begripa vad det lilla ordet skulle betyda. Tills jag sa det högt för mig själv. Då kände jag mig lite dum. Jag hävdar att det var nervositeten inför det norska språket som var boven i det dramat.

Kanske skulle jag nämna något om vad boken handlar om också? Det är ju trots allt en bokblogg det här. Andra delen av Min Kamp handlar om när Knausgård bryter upp från sitt hemland Norge och flyttar till Stockholm, nästan utan att känna någon där. Det handlar om livet, kärlek när den är som bäst och när den är som sämst, vardagslivet, författarlivet. Jag känner ofta igen mig i det Knausgård skriver. Om livet. Särskilt om livet som förälder. Att inte vara den där perfekta föräldern som man kanske en gång drömde om. Istället har man förvandlats till någon som emellanåt tappar behärskningen och tålamodet. Svårigheten att få det så kallade livspusslet (vad jag hatar det ordet) att gå ihop. Men samtidigt följa sina drömmar och göra det man helst av allt vill göra.

Det är många människor som passerar i boken. Jag kan inte låta bli att undra över vad de tycker om att bli omnämnda i Knausgårds böcker. En del känner jag till, andra inte. Som romankaraktärer spelar det inte så stor roll. Den som hängs ut mest måste ändå vara Knausgård själv. Hans innersta tankar om sig själv är ibland inte nådiga. Förödmjukelser läggs till personliga misslyckanden. Åtminstone Knausgård själv verkar räknar det som misslyckanden.

Hans fru har en stor roll i boken. Från den första trevande förälskelsen till djupa depressioner och manipulation. Allt är således inte positivt. Familjelivet är realistiskt beskrivet med Knausgårds ögon. Glädjen över de tre barnen, oron över fruns depressioner och dess första tecken som han lär sig att känna igen.

Jag ser fram emot att läsa tredje boken. Jag tror dock att det kommer att dröja lite. De 563 sidorna vardagsrealism räcker ett litet tag till in på det nya året.

Karl Ove Knausgård - Min Kamp. Andre bok
Förlag: Forlaget Oktober
ISBN:

Läser just nu

Nytt i bokhyllan

Igår var det överfullt i brevinkastet. Senaste utgivningen från Bakhåll landade med följande titlar: Franz Kafka - Brevet till fadern, Sture Dahlström - Cyklonmannen & Arthur Conan Doyle - Sherlock Holmes i Skräckens dal.

Äntligen fick jag också hem Karl Ove Knausgård's Min Kamp Andre Bok som jag ska läsa så snart jag läst ut Jan Kjærstad's Förföraren.

Efter ett biblioteksbesök kom jag också hem med ytterligare två spillans nya böcker. Mitt lokala bibliotek delar ganska ofta ut gratis böcker och när det står att man får en bok (eller två!!) alldeles gratis så dras man av någon underlig anledning dit. Ja, men hur ska en stackars boknörd kunna stå emot en sådan sak som gratis böcker egentligen? Jag hittade såklart två. (Jag hade kunnat ta med mig fler, var så säker. Men övriga biblioteksbesökare kanske också ska få några gratis böcker, eller hur?). Nåja, tillbaks till böckerna. De två böcker som fick följa med mig hem (trots redan översvämmade bokhyllor) var Danse macabre - Nora Keizer som handlar om författarinnans egna upplevelser av Förintelsen och Litteraturens värden - Anders Mortensen (red).

Nu återstår bara frågan - när hade jag tänkt att jag skulle ha tid att läsa alla de här böckerna?

Knausgård - Min Kamp

Det var ett tag sedan jag läste ut den här boken nu. En månad sen närmare bestämt. Jag har en liten hög bredvid mig på skrivbordet som jag inte har skrivit om ännu. Det har kommit andra saker i vägen. Läsning och eget skrivande exempelvis.

I den första boken i den planerade serie om sex böcker av Karl Ove Knausgård's Min Kamp tar oss med till Knausgård's barndom och hans uppväxt, hans eget skrivande och sin pappas död. Bland annat. Knausgård hoppar fram och tillbaka i tiden och ger små inblickar i det vardagliga livet, både nu och då. Till en början uppfattar i alla fall jag hans pappa som en frånvarande pappa. Det där våldet, som jag antar att Knausgård och hans bror blev utsatta för, hänger mer som en mörk skugga över berättelsen. Man anar att det finns där, men det är inte alldeles klart.

Det är runt hans pappas död som det mesta i boken handlar om. Och det är också det som många av hans släktingar vänder sig mot. Beskrivningen av hur hans pappa (och farmor) levde tiden innan fadern dog är smutsigt och väldigt uppriktigt. Och det är nog på grund av detta som gör boken så läsvärd. Det är inte tillrättalagt. Det är så här livet är. Naket. En kamp. Ett uttryck som ofta återkommer i boken är från hans farmor som säger: "Livet er en gamp, sa kjerringa, hun kunne ikke si k." Och det där stämmer ju, eller hur?

På grund av mitt köpstopp på böcker så kommer jag inte kunna läsa del två av Min Kamp förrän tidigast i augusti. Vilket jag var fullt medveten om när jag införde köpstoppet. Som Tomas Ledin sjunger: Sommaren är kort. Snart är det augusti och då kan jag köpa nästa del.

Som ni minns var jag lite orolig inför att läsa en tämligen tjock roman på norska, men det visade sig inte vara några problem alls. Det gick snabbt att komma in i språket och det var som om texten sjöng för mig. Jag tror också jag hade lite hjälp av att delar av min och sambons släkt kommer från Värmland. En del uttryck är desamma där som på norska. I framtiden kommer jag inte vara så orolig över att ta mig an en roman på något av våra grannspråk. (Om det inte är finska eller isländska förstås!)

Min Kamp kommer ut på svenska till hösten på Norstedts förlag. Jag kunde såklart inte vänta till dess med att läsa det som alla snackar om just nu. Därför måste jag köpa och läsa resterande delar på norska. Jag menar, hur skulle det se ut i bokhyllan om jag blandade norska och svenska utgåvor hur som helst? Nä... just det. Det går ju inte.

Karl Ove Knausgård - Min Kamp, bok 1
Förlag: Forlaget Oktober
ISBN: 978-82-495-0686-6