Om ni undrar så läser jag fortfarande David Copperfield. Jag börjar dock bli lite orolig om jag ska hinna läsa ut den innan jorden går under på fredag. Jag är på sidan 358 av 907. Var han tvungen att skriva sådana tegelstenar, den käre herr Dickens? Jag får väl vara glad över att jag kan läsa den i ett sträck istället för vecko- eller månadsvis som när det begav sig. Härligt är det hur som helst att åter stifta bekantskap med denna bok och bli påmind om varför jag tycker så mycket om Charles Dickens.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
M.W. Craven - Botanikern
Patologen Estelle Doyle, en av kriminalinspektör Washington Poes kollegor och närmsta vän står anklagad för mord på sin egen far. Hon har på...
-
Patologen Estelle Doyle, en av kriminalinspektör Washington Poes kollegor och närmsta vän står anklagad för mord på sin egen far. Hon har på... -
Candice lever ensam med sin lille son i Paris. En kväll blir hon vittne till hur en kvinna blir överkörd och inte många verkar bry sig. Is... -
Jag har fått en award av Lilla O med motiveringen: Hellre barfota än boklös upptäckte jag då jag skickade bokpaket till Titti i höstas. Ege...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar