Ignatius "Ig" Perrish har förlorat sin flickvän Merrin. Hon blev våldtagen och mördad och Ig var huvudmisstänkt i fallet. Han blev frikänd i brist på bevis men alla i den lilla staden Gideon i New Hampshire är övertygade om att han är den skyldige.
En morgon vaknar Ig upp efter en riktigt blöt natt med en djävulsk huvudvärk och upptäcker att det har vuxit ut horn i hans panna. När han möter andra människor verkar de inte ta någon notis om hornen, men istället berättar de sina allra mörkaste hemligheter och tankar för Ig. Av många, inklusive sin egen familj, får han höra vad de egentligen tycker om honom och att världen vore en mycket bättre plats om han inte fanns. Ig, som är utom sig av sorg efter Merrin, bestämmer sig för att med hjälp av hornens kraft ta reda på vem som mördade henne. Det blir en både fysiskt och psykiskt smärtsam resa genom sina egna minnen och alla andras vridna innersta tankar.
Jag tyckte mycket om Joe Hill's En hjärtformad ask och novellsamling Vålnader. Horn är därmed en bok som jag har velat läsa länge och som så många gånger förr har jag väntat allt för länge med att läsa den. Horn gör mig verkligen inte besviken och innehåller många bra skräckelement, rockreferenser och hejdlöst flirtande med pappa Stephen King's skrivande. Joe Hill har nyligen utkommit med NOS4A2 och den boken är redan på väg hem till mig. Jag ska inte göra om misstaget med att vänta för länge med att läsa den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar