11 november, 2019
Michelle Paver - Skräcken på Wakenhyrst
"I ett bortglömt hörn av England ligger det ståtliga godset Wake's End. Huset står på randen till ett kärr, en mörk våtmark där vassen viskar hemligheter. Här lever Maud, en ensam flicka som har förlorat sin mor. Huset styrs av hennes dominante, stränge far. Maud lockas av vildmarken kring Wake's End, särskilt det mystiska kärret...
En medeltida målning av djävulen väcker någonting till liv. Hemligheter ur det förflutna stiger till ytan. Och tecknen har alltid funnits där. Maud måste kämpa ensam när demoner från hennes fars förflutna ger sig till känna..."
Wow, Michelle Paver är en fantastisk författare och Skräcken på Wakenhyrst gör mig inte besviken, de höga förväntningarna till trots. Även i denna bok finns den där krypande skräcken närvarande, om än inte på samma sätt som i Evig natt. Man vet att det finns något ont och att det kommer att hända, men inte riktigt när och hur. Skräcken på Wakenhyrst är också en bok som behandlar hur det kan vara för ett barn att leva med en förälder som är psykiskt sjuk, vilket även är berörande. Maud väcker definitivt mina sympatier. Hon är en flicka som växer upp i ett samhälle där konventionen säger att flickor inte är särskilt smarta och jag blir rent av förbannad på hennes far som på många sätt gör livet besvärligt för henne enbart på grund av hennes kön, men såklart även på grund av sin sjukdom.
Skräcken på Wakenhyrst är en av de bästa böcker jag har läst hittills i år.
Michelle Paver - Skräcken på Wakenhyrst
Förlag: Semic
ISBN: 9789155267414
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
M.W. Craven - Botanikern
Patologen Estelle Doyle, en av kriminalinspektör Washington Poes kollegor och närmsta vän står anklagad för mord på sin egen far. Hon har på...
-
Egentligen borde jag väl skriva om böckerna jag läst ut men för tillfället har jag ingen lust alls. Istället sitter jag och tittar på videor...
-
Jag har fått en award av Lilla O med motiveringen: Hellre barfota än boklös upptäckte jag då jag skickade bokpaket till Titti i höstas. Ege...
-
Jag har varit lite dålig på att svara på Kulturbloggens kulturfyror men här kommer svaren till årets första: 1. Vilken är den första boke...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar