Maria Gripe - Tordyveln flyger i skymningen

Jag växte upp på 80-talet och minns en sommar från min barndom när Tordyveln flyger i skymningen gick som följetong i radion. Jag minns inte mycket från själva handlingen men har i många år tänkt att jag ska läsa boken. Det tog några år. Nu har jag läst. Och vad ska man säga. Maria Gripe kan konsten att trollbinda sin publik.

Jonas, Annika och David är tre ungdomar som får i uppdrag att sköta om blommorna i Selanderska gården medan det står tomt under sommaren. Folk i den lilla byn Ringaryd menar att det vilar en förbannelse över Selanderska gården och att de bör hålla sig därifrån. Men barnen har lovat att sköta om blommorna som under inga omständigheter får lämna huset. Det är order från huset ägare. Deras besök i Selanderska gården blir allt fler och mystiska saker börjar ske. Viskningar på bandinspelningar, folk som snokar utanför huset och en blomma som verkar visa vägen upp till vinden där barnen hittar gömda brev som vittnar om både kärlek, ond bråd död och en egyptisk staty som fördes till Ringaryd under 1700-talet. Var finns den nu? Det övernaturliga finns hela tiden med i berättelsen som en vägvisare för barnen i deras sökande efter den försvunna statyn. Vad är slump och vad är ödet?

Jag läste aldrig boken när jag var barn och det kanske var tur. Att läsa om sina barndomsfavoriter som vuxen kan göra en besviken. Tur då att jag har så dåligt minne att jag inte minns så mycket av den där radioföljetongen för jag tyckte mycket om att läsa boken nu.