Per Anders Fogelström - Mina drömmars stad

I mina drömmars stad av Per Anders Fogelström får vi möta Henning Nilsson, som kommer till Stockholm på 1860-talet. Här hoppas han kunna få ett nytt liv, ett bättre liv än det han lämnade bakom sig. Det blir inget enkelt liv, utan ett liv med mycket hårt arbete och svälten som ständig följeslagare. Staden växer och det dyker upp nya industrier, men det är många som slåss om arbetstillfällena i en tid när det var straffbart att vara arbetslös. Av kvinnorna i arbetarklassen mer eller mindre förväntas det att de skaffar sig extrainkomster genom att prostituera sig. Det är fattigt, skitigt, eländigt och alldeles överjävligt. Folk bokstavligen arbetar ihjäl sig. Den enda ljusglimten är att Henning ändå finner kärleken i sin Lotten och trots att deras liv är så ofattbart hårt så lever kärleken vidare, drömmen om att deras barn ska få det ändå lite bättre än sina föräldrar. Berättelsen om Henning och hans familj griper verkligen tag i en. Har det verkligen varit så här eländigt i Sverige? Jag förfäras över den människosyn som fanns, att man betraktade arbetarklassen som mindre värda, ja knappt ens som människor. Kvinnorna ansågs lösaktiga av naturen och männen, ja de kunde ju inte klamras för sina drifter. Det liksom vänder sig i magen när man läser om hur utsatta alla av kvinnokön var. Ändå kan jag inte sluta läsa och det är svårt att hålla tårarna borta i slutet.