Fyra husvagnar med sammanlagt tio personer, en hund och en katt förflyttas under natten till en plats med blå himmel utan sol och oändliga fält. Mobiltelefonernas mottagning upphör att fungera, det finns ingen el men på radion spelas det gamla svensktopplåtar som alla är skrivna av samma person, Peter Himmelstrand. Flera av personerna åker ut med sina bilar för att se vad som finns där ute. GPS:en fungerar en stund, fast det konstiga är att bilden på GPS:en visar att de kör på vägar som de minns från sin barndom. När de kört en bit på vägar som bara syns på GPS:ens skärm tvingas de möta rädslor som de sedan länge trodde att de aldrig behövde konfronteras med igen. Alla ser gestalterna, men trots att de befinner sig bredvid varandra så ser de olika saker. Det verkar som om gestalterna tar form av personernas privata trauman.
I lägret börjar det bli oroligt. Någon har klippt av slangarna till gasoltuberna. En familj har nästan ingen mat i husvagnen, de skulle åka och handla nästkommande dag. Vad händer när maten tar slut? Och vad händer när de där gestalterna som finns där ute kommer närmare lägret?
Jag har svårt att bestämma mig för vad jag ska tycka om den här boken egentligen. På ett sätt gillar den, även om det inte är vad jag skulle kalla en ren skräckroman. Den är spännande och svår att lägga ifrån sig. Samtidigt är den oerhört flummig! Men jag gillar det också på sätt och vis. Den handlar mer om vad som rör sig i människors inre. Det är människorna och deras handlande som är det viktigaste, hur de hanterar den situation de har hamnat i. Men så vidare skräckigt blir det tyvärr inte.
John Ajvide Lindqvist - Himmelstrand
Förlag: Ordfront
ISBN: 9789170378003
Fiktiviteter, Annas bokblogg och Carolina läser... har också läst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar