Fint fynd

Besökte Myrorna idag och hittade av en slump (jag besökte, hör och häpna, inte bokavdelningen) en fin uppslagsbok om den värld som Tolkien har skapat. Här finns kartor, släktträd, målningar av platser och personer från Midgård och ett utförligt uppslagsverk där man kan läsa om olika karaktärer och platser. Underbart fynd så här i Hobbittider.

God Läsjul!

Jag önskar alla bloggläsare en riktigt God Jul fylld av underbara lässtunder (och lite god mat och många hårda klappar under granen).

S.J. Bolton - Nu ser du mig

Poliskvinnan Lacey Flint blir vittne till ett brutalt mord och mordoffret dör i hennes armar. Snart hittas ännu en kvinna mördad och man allt tyder på att det är en seriemördare som härjar i London. Lacey Flint börjar snart få brev från vad som verkar vara mördaren och en Jack the Ripper-kopia. Flint har en väldigt brokig bakgrund som hemlös och drogmissbrukare och hennes fascination för Jack the Ripper är sedan länge känd. Det börjar se ut som om morden har en personlig koppling till Flint, som snart dras in i jakten på mördaren. För det mesta brukar det vara ganska lätt att lista ut vem som är mördaren, åtminstone i slutet av boken, men i Nu ser du mig, är det tvära kast och man hålls på sträckbänken ända fram till det, minst sagt, överraskande slutet.

Skynda, skynda...

Om ni undrar så läser jag fortfarande David Copperfield. Jag börjar dock bli lite orolig om jag ska hinna läsa ut den innan jorden går under på fredag. Jag är på sidan 358 av 907. Var han tvungen att skriva sådana tegelstenar, den käre herr Dickens? Jag får väl vara glad över att jag kan läsa den i ett sträck istället för vecko- eller månadsvis som när det begav sig. Härligt är det hur som helst att åter stifta bekantskap med denna bok och bli påmind om varför jag tycker så mycket om Charles Dickens.

Just nu läser jag...

David Copperfield... Jag plockade ned den från hyllan och hittills har jag knappt kunnat lagt den ifrån mig. Den är så bra och jag bara älskar alla självbiografiska inslag i handlingen. Nu har jag inte tid att hänga här längre, måste hinna läsa lite till innan det är dags att sova.

Domedagsläsning

Eller...vad läser man när jorden kommer att gå under om en vecka? Eftersom vi, enligt uppgift, endast har en vecka kvar i livet är det bäst att planera resterande läsning mycket noggrant. Fan också, det känns som om jag borde ha tänkt på det här mycket tidigare! En vecka, hur mycket hinner man läsa på en vecka? Vet ni hur många olästa böcker jag har i mina bokhyllor? Jag behöver mer än en vecka! Jag behöver år... Flera år! Kan vi skjuta upp den där undergången ett tag tills jag hunnit plöja igenom allt? Nähä, nä jag antar att vi inte kan det den här gången. Jag menar, hur många gånger kan man skjuta upp jordens undergång utan att man tappar en smula trovärdighet?

Det har i alla fall blivit hög tid för mig att plocka fram den här boken. David Copperfield, jag har allt hört dina desperata skrik. Det har blivit dags nu. Du ska få komma ned från hyllan. Jag ska läsa dig. Om det så blir sista jag gör. Jordens undergång - bring it on säger jag bara!

Michelle Paver - Evig natt

Vad passar bättre än en arktiskt spökroman i den här arktiska kylan. -23 grader i morse. Brr... Jag tror hoppar över den där morgonpromenaden och stannar inne med en varm kopp te och mina böcker istället. Läsa om kylan går ju dock bra. Teet tinar upp den kyla som eventuellt sipprar ut ur de här boksidorna. Evig natt är en riktigt bra spökhistoria. Jack är en fattig yngling från London som 1937 ger sig iväg på en arktiskt expedition tillsammans med ett par andra män. Som radiotelegrafist följer han med till en plats som kallas Gruhuken. Kaptenen på fartyget vägrar först att ta dem så långt som till Gruhuken. Han menar att det vilar en förbannelse över området och ingen i hans besättning vill stanna i området längre än nödvändigt. Till sist går kaptenen dock med på att föra dem ända fram och deras läger står snart klart. Det dröjer dock inte länge förrän oförklarliga saker börjar hända och snart är Jack ensam kvar med enbart en flock hundar som sällskap. Och det finns något som vandrar där ute i mörkret. Något som omges av intensiv och orubblig illvilja. Men Jack tror inte på spöken, de kan inte fysiskt skada en annan människa. Eller...

 Det här är en av de bästa böcker jag har läst på länge. Helt omöjlig att lägga ifrån sig och spänningen byggs upp på ett skickligt sätt. Till slut vågar man knappt vända blad samtidigt som det är omöjligt att inte göra det. När sista sidan var utläst var jag helt tagen av innehållet.

...med näsan i en bok och Books on my mind har också läst. 

Julläsning

Nu när julen närmar sig med stormsteg börjar jag bli väldigt sugen på att plocka ned den här boken ur bokhyllan. Jag brukar snegla på den var gång jag går förbi. Ja Charles Dickens, jag vet att jag har försummat dig alldeles för länge...

Belinda Bauer - Ni älskar dem inte

Som jag hade sett fram emot att läsa den senaste boken i serien om polismannen Jonas Holly. Ni älskar dem inte är inte en besvikelse. Spänning från början till slut. Flera barn blir bortrövade från bilar och i samtliga fall lämnas ett meddelande kvar: "Ni älskar dem inte". Det är allt. Det kommer inga krav på lösensumma, ingenting... Barnen är spårlöst försvunna. Jonas Holly står inför en svår uppgift, att hitta barnen innan det är för sent. Under arbetet med att hitta barnen ställs han snart inför kidnapparens förvridna psyke. För att kunna lösa fallet måste han även ställas inför sitt eget förflutna, minnen som han har gömt allra längst in i sitt undermedvetna. Otroligt spännande och svårt att lägga ifrån sig boken. Läs den här i vinter!

Gillian Flynn - Mörka platser

Nu var det så länge sedan jag bloggade om en bok så det är knappt jag kommer ihåg hur man gör. Ni får ha lite tålamod med mig. Det är ett tag sedan jag läste ut den här boken också och ni vet väl alla hur svårt det kan vara att komma på något vettigt att skriva om en bok efter ett tag. Nåväl... Mörka platser av Gillian Flynn handlar om Libby Day vars mamma och småsystrar blev brutalt mördade när hon var sju år gammal. Hennes storebror Ben pekades ut som skyldig, av den då sjuåriga Libby, och har suttit i fängelse sedan dess. Efter tjugofem år blir Libby kontaktad av ett gäng privatpersoner som intresserar sig för fallet och de anser att Ben är oskyldigt dömd. De ifrågasätter till och med Libby's vittnesmål och hennes minnen från mordnatten. Snart börjar Libby själv att ifrågasätta vad det egentligen var hon såg den där natten. Om inte hennes bror är mördaren, vem var det då och var finns den personen nu?

Till en början var den här boken så spännande, spännande och jag kunde inte lägga den ifrån mig. På slutet tappade den fart ganska så rejält och slutet var faktiskt lite... meh. Jag blev lite besviken över att den inte höll ända fram till slutet. Lite cred ska den ändå ha, för den botade ett ganska svårt fall av lästorka.

Blåsa liv i bloggen

Det var ett tag sedan jag uppdaterade bloggen. Tänkte göra ett försök att blåsa lite liv i den igen. Brist på böcker att blogga om har jag inte, de har samlats på hög den sista tiden. Problemet blir väl att komma på något vettigt att skriva om böcker som jag läste för över en månad sen. Just nu läser jag den här fina boken och drömmer om ett besök i bokhandeln Shakespeare and Company.

Härligt citat ur Kalle och chokladfabriken!

"Åh, böcker, vilka böcker de hade då,
barnen som kunde böcker förstå!
Så, snälla föräldrar, vi bönar och ner,
låt inte barnen se tv-n mer!
Kasta ut den och ta tillfället
att sätta dit en bokhylla istället.
Fyll sedan hyllorna med långa bokrader
och bry er inte om tjut och tjat och tirader.
På skrik och bråk och sparkar och bett
och slag med käppar - tag helt lätt!
Hys ingen oro, vi lovar er
att efter en vecka, knappast mer,
ur nyfödd sysslolöshet, som den här,
vaknar i dem ett hett begär
att i böckernas värld ge sig ut på resa.
Och när de sen sätter igång med att läsa,
ska ni se hur glädjen börjar stiga
och de slukar orden, nu ivriga,
och undrar vad i all världen de kunde se
för gott i en gammal, löjlig tv."

ur Kalle och chokladfabriken - Roald Dahl

Kalle och chokladfabriken

Min dotter och jag håller på och läser Kalle och chokladfabriken av Roald Dahl. Vi turas om att läsa, dottern och jag. Det mesta läser jag, men lite här och där tar dottern över och läser ett par rader. Åh, vad jag älskar den boken! Jag har haft svårt att sluta läsa den om kvällarna. När jag blivit så torr i halsen att det gör ont att svälja, då har jag lagt ifrån mig boken, inte förr. Igår kväll bestämde vi oss för att hyra filmen, trots att vi inte har läst ut boken än. Johnny Depp är verkligen helt perfekt i rollen som Willy Wonka. Filmen skilde sig dock en del från boken och det var något som också min dotter reagerade på. Hon blev dock helt såld och har tittat på den ett par gånger till under dagen (vilket är helt okej eftersom hon är krasslig och mest ligger på soffan idag). Ikväll återvänder vi nog till chokladfabriken i bokform.

Ny bekantskap

Det är alltid trevligt att få möta nya författare. I dagarna gavs en novellsamling av Thomas Ligotti ut på h:ströms förlag. Det är skräckberättelser i samma anda som Lovecraft och Poe, enligt baksidestexten. Hittills har jag bara läst ett par noveller men det bådar gott vill jag lova.

Chelsea Cain - The Night Season

 Ju längre man väntar med att skriva om en bok desto svårare blir det. Den här boken låg typ längst ned i min hög med utlästa böcker som jag inte har bloggat om ännu. Även om det var ett tag sedan jag läste ut den så gör jag ändå ett försök att skriva om den. Efter att ha läst föregående bok i serien, Evil at Heart, blev jag gruvligt besviken. Jag som hade sett fram emot att få läsa om Gretchen igen och så var hon bara med i periferin. Inför Night Season bestämde jag mig för att jag inte skulle ha så höga förhoppningar så jag inte skulle bli så besviken igen. Ingen risk dock. När Willamette River översvämmas drunknar flera personer. Ett av dödsoffren drunknade dock inte, någon hade dödat henne innan hon hamnade i floden. Kort därefter hittas flera personer döda och Archie Sheridan jag återigen en seriemördare. Tidningsreportern Susan Ward bevakar naturligtvis händelserna och upptäcker snart att hon är ett sextioårigt mordfall på spåren, och det verkar som om någon inte vill att hon ska finna svaren...

Nej, Gretchen är inte med i den här boken och det är faktiskt helt okej. Jag trodde att jag skulle bli besviken om hon inte var det, men jag inser att livet måste gå vidare, även för Archie. The Night Season är en bladvändare och efter att ha läst ut sista sidan är jag glad att nästa bok i serien redan står i min bokhylla. Kill You Twice låter mer än lovligt spännande och av baksidestexten att döma ser det faktiskt ut som om Gretchen tänker göra ett gästspel.

Books & Dreams

Hoppsan, det hann visst gå en vecka mellan inläggen här igen. Jag har visserligen tänkt mobilblogga ett par gånger den här veckan och det är väl tanken som räknas, eller hur? Hur som helst så har jag läst ut ett par böcker den senaste veckan samt många tidskrifter och magasin. Av någon anledning damp alla medlemstidningar och tidningsprenumeration ned i min brevlåda nästan samtidigt. Med min senaste beställning från Adlibris fick jag prova nya bokmagasinet Books & Dreams. Jag gillar innehållet skarpt. Man kan aldrig få för mycket litterär inspiration och jag måste nog faktiskt teckna en prenumeration nu genast. Blir dessutom lite sugen på att läsa någon bok av Harlan Coben, en amerikansk författare som jag inte läst något av. Ja okej, jag blev faktiskt sugen på att läsa en himla massa andra böcker också. Det är ju det som är kruxet med alla dessa magasin om böcker. Den där listan på böcker att läsa når ju snart ända till månen!

Jag har hittat till Goodreads!

Jag har nyss blivit medlem på boksajten Goodreads. Än så länge begriper jag inte så mycket av alltihop men det ger sig väl så småningom. Jag har i alla fall lyckats lägga till några böcker i sådana där listor, resten får väl komma med tiden. Är det någon av er som skulle vilja lägga till mig som vän där så kan ni göra det här. 

Två böcker från Modernista som var helt omöjliga att lägga ifrån sig

Separata inlägg kommer inom en snart framtid. Båda böckerna var dock mycket spännande och riktiga bladvändare.

Äntligen!

Det stora huset är en bok som jag velat läsa ett bra tag nu. Kunde inte stå emot längre nu när den även finns i pocket. Det sa bara klick och sen var den på väg hem till mig. Bibliotek säger du? Ja ja, jag bor ett stenkast från ett sådant men ge mig inte dåligt samvete nu, det står liksom i proportion till mina överfulla bokhyllor...

Det finns hopp trots allt!

Tonårssonen läser Duma Key av Stephen King. Bra väl tycker jag. Nu ska bara hans mor få tummen ur och läsa Under the Dome.

Tom Egeland - Nostradamus' Testamente

En italiensk professor och hans son kidnappas från en konferens där forskare från hela världen har samlats. Professor Moretti har kommit över ett unikt dokument, ett brev, från Nostradamus som han skickade till den mäktiga Medicifamiljen 1565. Den norska arkeologen Bjørn Beltø befinner sig naturligtvis på konferensen och dras in i en osannolik jakt på professor Morettis kidnappare. Tillsammans med professorns fru, Angelica Moretti, är han snart kidnapparna på spåren. Men vad är det egentligen kidnapparna tror sig finna i brevet som är fullt av ockultism och svårlösta skiffer? Snart inser Bjørn och Angelica att deras fiender är en femhundraårig hemlig munkorden, Vicarius Filii Dei och att de är på jakt efter Paktens ark, en välbevarad hemlighet, som sägs visa vägen till Gud. Det gäller för Bjørn och Angelica att knäcka skiffret och finna Paktens ark innan Vicarius Filii Dei gör det. De söker hjälp hos andra forskare och de verkar hela tiden ligga ett steg före munkarna, men de inser snart att alla personer de söker upp svävar i livsfara. Flera av de personer som har hjälpt dem har hittats mördade och de inser snart att munkarna inte drar sig för att använda dödligt våld för att nå sitt mål och det är dessa personer som håller Angelicas make och son i fångenskap.

Den här boken gavs ut i Norge i år och finns inte översatt till svenska. Så vitt jag vet är det bara den första boken om Bjørn Beltø, Cirkelns ände, som finns på svenska. Vilket är synd för jag gillar verkligen Bjørn Beltø, en smått neurotisk albinoarkeologen, som verkar ha en förmåga att dras in i farliga situationer trots att han avskyr att stå i centrum. Cirkelns ände karaktäriserades av en lågmäld spänning. Jag noterar att spänningen har trappats upp ett par snäpp i Nostradamus' Testamente och det är fartfylld action från början till slut. För den som orkar läsa på norska kan jag verkligen rekommendera Nostradamus' Testamente. Ytterligare två böcker om Bjørn Beltø står i min bokhylla och väntar på att läsas. Det ska bli intressant att se om också de två böcker som utspelar sig mellan Cirkelns ände och Nostradamus' Testamente faller mig i smaken. En sak är i alla fall säker, jag kommer att läsa mer av Tom Egeland, oavsett om böckerna finns utgivna på svenska eller inte. 

En icke-recension av Aniara

Jo, alltså, jag läste ju Aniara i somras, som en del av Lyrans (det bloggnamnet passar ju ypperligt bra i detta sammanhang) klassikerutmaning. Men hur tusan recenserar man Aniara? Recenserar man överhuvudtaget klassiker? Det får nog bli en tämligen löst sammanhållen icke-recension av ovan nämnda titel. Egentligen vet jag inte alls vad jag ska skriva... Jag skulle kunna skriva något om att den var rätt svår att greppa till en början med dess verser och halvrim. Till slut fick jag helt enkelt strunta i att språket skulle rimma, för det gjorde det ju inte alltid. Jag skulle även kunna skriva något om att jag blev alldeles vansinnigt förälskad i vissa delar av verseposet och att min pocketversion har några hundöron (en dödssynd jag vet) och understrykningar (ännu en dödssynd i boknördssammanhang). I vers 18 gjorde jag exempelvis följande understrykning:

Jag frågade mig själv men glömde svara.
Jag drömde mig ett liv men glömde vara.

Är det inte så vi alla gör i bland? Jäktar runt i livet för att hinna med allt, men samtidigt glömmer vi bort att leva. Efter att ha strukit under följande rader och beundrat dem en stund tyckte jag att de lät bekanta. Jag hade hört raderna förut, fast ändå inte. Så kom jag på varför. Det var inte enbart Lyrans utmaning som fick mig att läsa Aniara. Det var också så att jag ville jämföra hur väl originalet överensstämde med tolkningen som svenska Seventh Wonder gjort i sitt musikaliska epos The Great Escape. Jag ska inte gå in i någon djuptolkning och jämföra de båda utan jag nöjer mig med att nämna att jag tycker textförfattaren har gjort ett alldeles utmärkt arbete och att The Great Escape är en trettio minuter lång njutning. Den som är intresserad kan bilda sig en egen uppfattning nedan.



Jag skulle ju även kunna skriva något om att innehållet i boken fortfarande är högaktuellt, sisådär 50 år efter att boken gavs ut för första gången, eftersom människan i Aniara har förstört Moder jord, vilket vi är i full färd med att göra även idag. Med Goldondern Aniara reser de ut i rymden och förlustar sig med varandra medan Moder jord får läka sina sår. Typ. Kanske får vi också åka ut i rymden och förlusta oss en vacker dag.

Avslutningsvis kan jag också nämna att Aniara var jävligt seg och bitvis omöjlig att förstå sig på och att jag faktiskt föredrar att lyssna på Seventh Wonders tolkning. Vill man ha en dos Aniara, avnjutes den alltså bäst á la svensk progressiv metal, helt utan biverkningen narkolepsi.

Edit: Det kan ju verka som att jag tyckte Aniara var tråkig läsning, vilket det inte alls var. På sina ställen var den rent ljuvlig, men i bland var den verkligen ett sömnpiller. Jag kan tänka mig att läsa om Aniara, jag tror den är av den sorten som måste läsas flera gånger för att komma till sina fulla rätt.

Underbara bokhylla!

Ibland förbannar jag min svaghet när det kommer till bokinköp. Varför fortsätter jag att köpa nya böcker när mina bokhyllor fullkomligt svämmar över av olästa böcker? Men ibland blir jag bara glad när jag tar en titt bland mina hyllor, där de står i en salig blandning. Lästa, olästa, nya, begagnade om vartannat. Idag är en sån dag.

Fredagslektyr

Har verkligen sett fram emot Belinda Bauers senaste bok. Jag hoppas denna lever upp till mina förväntningar. De två föregående böckerna har jag tyckt mycket om. Vad läser du i helgen?

Love at first page

Jag känner på mig att jag kommer trivas i sällskap med boken Afternoon Tea av Liselotte Forslin och Jan Gradvall. Måste genast göra mig en kopp te och njuta tillsammans med den här boken. Tack Ica bokförlag för rec.ex.

Läsivern som kom av sig

Det började ju så bra. Både läs- och blogglusten verkade ha kommit tillbaka på riktigt. Så försvann den lika fort. Underbart är kort liksom. Nåja, jag ska inte klaga. Läslusten dödades av att jag fick förmånen att intervjua en person jag beundrar. Nu när det är gjort kan väl läslusten komma åter? Snälla.

Senaste numret av Karavan kanske kan väcka lässuget till liv igen? Omslaget lovar i alla fall författarporträtt av Abdellah Taia och Mario Vargas Llosa. Det bådar gott.

Novelltrio

Trevligt med lite noveller från LL-förlaget!

Nostradamus Testamente

Just nu läser jag den här boken. Nostradamus' Testamente. Den är, precis som Cirkelns ände, så där lågmält spännande. Rätta mig om jag har fel, men jag tror bara att det är den första boken i serien som är översatt till svenska. Vilket innebär att jag får läsa den på norska. Till en början gick det lite trögt, det var längesedan jag läste på norska, men nu börjar det flyta på riktigt bra. Har svårt att lägga den ifrån mig.

Ett helt liv med böcker

Den här lilla godingen köpte jag på The English Bookshop i Uppsala. A Life with Books är en ljuvlig kärleksförklaring till litteraturen. Julian Barnes berättar i sin essä om sitt liv med böcker och hur han som barn närmade sig dem. Vinsterna i skoltävlingarna som alltid bestod av klassiker, utvalda av vuxna, som alls inte lockade till fortsatt läsning av den då, unge, Julian Barnes. Snart nog börjar han dock samla på böcker. Han lägger mer än hälften av sin lön på böcker och spenderar mycket tid på att åka runt till olika antikvariat i sin jakt efter åtråvärda objekt. Boksamlandet stagnerar något när han publicerar sin första roman. Kanske, funderar han, är det för att han numera producerar egna förstautgåvor som han inte har lika stort behov av andras? Fortfarande köper han dock böcker fortare än han hinner läsa dem. Känns det igen? Men det är ändå helt normalt menar Barnes: "[...] how weird it would be to have around you only as many books as you have time to read in the rest of your life."

I A Life with Books vurmar han även för den tryckta boken och boklådor som tappar mark gentemot e-böckerna. Den tryckta boken är en symbol för livets och läsandets symbiotiska varande. Barnes skriver: "When you read a great book, you don't escape from life, you plunge deeper into it." Det må vara en form av ytlig eskapism men det lär dig samtidigt något om livet och dess paradoxer, smärta, glädjeämnen och sanningar.

The Night Season utläst

Jag har precis läst ut den här boken och jag kan säga att jag är inte besviken. Utförligare läsrapport kommer snart. :-)

Bram Stoker - Domarens hus och andra noveller

Bram Stoker är väl mest känd för sin vampyrroman Dracula. Stoker skrev dock en hel del annat också, både romaner och noveller. 2006 gav Bakhåll ut en volym innehållande sju av hans noveller; Domarens hus, Abel Behennas återkomst, Råttbegravningen, Draculas gäst, Det växande guldets hemlighet, En dröm om röda händer och Konungens slott. Novellen som gett volymen dess titel, Domarens hus, är enligt min mening den läskigaste av dem alla. Det kan dock ha något att göra med min extrema fobi för råttor. En student som behöver få komma bort och få lite studiero hyr ett hus som stått tomt under en mycket lång tid. Han kan inte förstå varför alla verkar så rädda för huset. Han blir avrådd från att vistas där men när han frågar varför är det ingen som vill prata om det. Till slut får han veta att det för länge sedan bodde en mycket grym och skoningslös domare i huset och att hans grymhet fortfarande anses bebo huset. Studenten är dock inte det minsta vidskeplig utan flyttar in i huset och gör sig hemmastadd. Redan första natten, när han sitter djupt försjunken i sina böcker, för råttorna i huset ett fasligt oväsen. När de tystnar och han lyfter blicken ser han en jättelik råtta stirra på honom med ondskefull blick. Råttan sitter i domarens gamla länsstol och den kommer tillbaka natt efter natt, och snart nog inser studenten hur allt hänger samman och att skrönorna om domarens hus alls inte var några skrönor och han försöker i panik fly för sitt liv...

Jag läste novellen med skräckblandad förtjusning en kväll innan jag skulle sova. På natten drömde jag om, just det, råttor. Resterande noveller tyckte jag var lagom spännande och de påminner till viss del om Edgar Allan Poe, vars noveller jag tycker mycket om. Dracula gör ett litet gästspel i en av novellerna, Draculas gäst. Det hela utspelas under walpurgisnatten, den natt när djävulen och alla döda steg upp ur sina gravar, och kusken vägrar att fortsätta köra författaren, (som jag antar är Jonathan Harker även om det inte är tydligt i novellen), och han måste fortsätta sin resa till fots. Snart nog finner han sig stående framför grevinnans gravkammare där han tvingas ta skydd mot ett häftigt oväder. När gravkammaren lyser upp av en blixt ser han hur den döda kvinnan reser sig från sin grav.

Spännande, eller hur? En sak som jag gillar med Bakhåll är deras efterord. De innehåller mycket information om författaren och innehållet i boken. Jag hoppas de aldrig slutar skriva sina efterord. De är lärorika och mycket intressanta. Jag hoppas också att de, någon gång framöver, väljer att ge ut något annat av Bram Stoker på svenska. Det skulle vara trevligt att läsa mer av honom.

Chelsea Cain

När jag skulle beställa Kill You Twice, den senaste boken om Archie Sheridan och Gretchen Lowell av Chelsea Cain, upptäckte jag att jag hade missat att läsa bok fyra. The Night Season klickades genast ned i varukorgen. Har precis börjat läsa och det ska bli spännande att se vad hon har kokat ihop den här gången. Den tredje boken i serien blev jag lite besviken på då Gretchen endast fanns med i periferin. Nu vill jag inte bli besviken en gång till. Särskilt inte med tanke på att jag redan har köpt den femte delen.

The English Bookshop

Äntligen! Jag har väntat sen igår på att besöka The English Bookshop i Uppsala. Men vi var ju tvungna att hälsa på hos Pelle Svanslös först. När jag klev in blev jag dock lite överväldigad av myllret av böcker. Lyckades dock få med mig tre titlar som verkar vara intressant läsning.

Habegäret väcktes plötsligt till liv

Såg dessa böcker i ett skyltfönster och blev alldeles till mig i trasorna. Ett besök i denna bokhandeln är ett absolut måste under morgondagen. Jag kommer förmodligen inte ut med just dessa böcker, men jag såg mycket annat som lockade.

Tom Egeland - Cirkelns ände

Arkeologen Bjørn Beltø medverkar vid en arkeologisk utgrävning som den kände professor Llyleworth leder. Officiellt gräver man ut en oktogon vid Værne kloster men teamet hittar ett relikskrin som legat i jorden i 800 år och så snart det kommit fram i dagen stjäl professor Llyleworth det och åker från platsen. Bjørn Beltø följer efter och lyckas höra hur professorn planerar att föra skrinet ut ur landet. Han stjäl tillbaka skrinet från professorn, skrinet är funnet på norsk mark och tillhör norska staten. Varför är professorn så intresserad av skrinet och hur kunde han veta att det skulle finnas just vid Værne kloster? Han söker upp en rad människor för att söka sanningen om innehållet i skrinet och han dras obarmhärtigt in i en katt- och råttalek som tar honom runt Europa och Mellanöstern. Snart står det klart att människor han tidigare litade på är inblandade och han vet inte vem han kan lita på och alla verkar servera honom lögner. Kan skrinet verkligen innehålla Jesus eget evangelium? Oavsett om det stämmer eller inte finns det starka krafter som är beredda att göra allt för att innehållet i skrinet inte ska bli känt.


Cirkelns ände har beskrivits som den norska Da Vinci-koden. Nu har jag inte läst den så jag kan inte jämföra de två böckerna. Dock har jag sett filmen och visst finns det många likheter. Där Da Vinci-koden har mycket action (i filmen i alla fall) har Cirkelns ände en mer lågmäld spänning. Jag gillar det verkligen. Den är spännande ända fram till slutet och jag vill också veta vad det finns i skrinet och varför den där jäkla professorn vill ha skrinet. Bjørn Beltø, med sina inre demoner, är sympatisk och lätt att tycka om. Dessutom tycker jag mycket om sättet Egeland skriver på.

Det gläder mig att det finns fler böcker om Bjørn Beltø att läsa. Tyvärr verkar de inte finnas översatta till svenska så jag får läsa dem på norska. En av de andra böckerna om Bjørn Beltø, Lucifers evangelium, är redan på väg hem till mig.

Jellicoe Road

Har hört så mycket bra om den här boken den senaste tiden. Yukiko Dukes fina text i senaste numret av Vi Läser avgjorde saken. Jag var helt enkelt tvungen att läsa den nu. Tur det finns boklådor när lässuget är som störst. Vissa begär måste helt enkelt stillas omgående.

Varför har jag inte läst den här boken tidigare?

Den beskrivs som den norska Da Vinci-koden. Nu har jag inte läst Dan Browns bok, utan bara sett filmen, men det finns helt klart likheter. Spännande är den också, Cirkelns ände, om än lågmält spännande. Perfekt frukostläsning så här på min första semesterdag när jag vaknar lika tidigt som vanligt. Nåja, fler lästimmar blir det.

Gretchen Lowell är tillbaka!

Den andra augusti kommer den fjärde boken om Archie Sheridan och seriemörderskan Gretchen Lowell. Jag har läst de andra böckerna i serien och fullkomligt älskar dem. Den här boken bara måste jag ha!

Följ med till Walden Pond

Ett interaktivt spel baserat på Henry David Thoreau's Walden. Kan det vara något?

Böcker jag vill läsa i höst - del 2

Nygammal bok från Modernista

Titta vad som låg bland dagens post. En bok jag velat läsa länge. Tur att jag har lite semester snart.

En bok som man blir helt nojjig av att läsa

När man har läst ut den här boken börjar man se på sitt hem med helt andra ögon än tidigare. Den flamsäkra katten, som är utgiven av Naturskyddsföreningen, gör en djupdykning i vårt kemikaliesamhälle. Och man går verkligen inte säker någonstans för alla dessa kemikalier som omger oss. Det är med en lätt känsla av panik som jag läser boken. Nej, nu ljög jag. Jag blir faktiskt helnojjig i någon vecka innan den värsta paniken lagt sig. Teflonpannan måste ut, vad är det egentligen för fel på den gamla hederliga gjutgärnspannan? De oskyldiga dammtussarna under sängen är inte så oskyldiga som de ser ut att vara, i själva verket är de små bollarna biologiska stridsmedel som sakta men säkert förgiftar min familj. Det übercoola duschdraperiet med den enorma döskallen är kanske i själva verket inte alls übercool, den kanske helt enkelt ska ses som varning att man beträder badrummet på egen risk för här hägrar all sköns giftiga kemikalier i hårschampot, tvålen, tvättmedlet, tandkrämen, hårborsten, toalettpappret, you name it...

Phu! Inte ens här framför datorn är jag säker för kemikalier som ständigt läcker ut ur dataskärm och tangentbord, mobiltelefoner, lampor och cd-skivor. Shit! Men! Själva boken innehåller i alla fall en utförlig innehållsförteckning och till min stora glädje innehåller inte boken vare sig azofärger, tungmetaller eller ftalater. Kan jag möjligtvis använda boken som skydd mot alla andra kemikalier som hotar mig i mitt hem? Kanske till viss del, om jag följer de råd som boken avslutas med. Att bli helt kemikaliefri går tyvärr inte längre i vår värld, men att minska de farliga kemikalier vi dagligen utsätts för kan vi alla göra. Den flamsäkra katten är en påtaglig väckarklocka som jag hoppas att många kommer att läsa.

Testar att mobilblogga

Nu har jag äntligen laddat ner Bloggerappen så jag kan blogga via mobilen. Kanske kan det väcka lite liv i bloggen igen.

Böcker jag vill läsa i höst

Nordens bästa mat

Det här, mina kära bokvänner, är en riktigt trevlig bok att bläddra i. Läckra bilder på vår vackra nordiska natur varvas med bilder och recept på mat som har nordiskt ursprung. Som flertalet kokböcker är det fokus på den närproducerade och klimatsmarta maten. Vad sägs om trattkantarellsoppa med äpple och salvia eller rödbetskaka med choklad och hasselnötter? Det är ingen vegetarisk kokbok det här, så jag väljer helt enkelt de vegetariska recepten och tillagar dem. Eller så utesluter/byter jag ut ingredienser och gör recepten vegetariska allt efter mitt eget tycke och smak. En mycket trevlig bok att bläddra i och låta sig inspireras av är det i vilket fall som helst.

Läser just nu

Böcker jag läst men ännu inte bloggat om