måndag 23 november 2009

Arto Paasilinna - Hoppsan, jag är död!

I Hoppsan, jag är död! dör huvudpersonen precis i början av boken när han kollar in ett par snygga ben på väg över gatan. Efter sin död ser han kvinnans ansikte och kan torrt konstatera att han gick och dog efter att ha spanat in en kvinna som inte var särskilt snygg. Han ger sig iväg hem för att se hur hans änka reagerar när hon får reda på att han dött. Som han befarat blir hon inte särskilt ledsen och efter att ha bevittnat sin egen begravning lämnar han änkan och fortsätter med sitt liv, eller snarare sin död. Han lär känna prosten Hinnermäki som efter sin död tvingats inse att det han predikade om i livet inte alls var sant. Men Jesus finns i alla fall och det ryktas om att han kommer att besöka Helsingfors inom en snar framtid. Vår huvudperson möter även sin stora kärlek och blir vän med påven Pius IX som knappast framstår som en god katolik. Vart tionde år samlas Finlands döda författare och håller möte. Samtidigt sitter kritikerna uppflugna i träden och lyssnar intresserat på vad som avhandlas på mötet. Kritikerna vågar sig sällan ner på marken under författarnas möten ty de satt där i sina träd likt lystna skator som bevakar höstens grisslakt utan att än så länge våga sig ner och kalasa på resterna, men också utan att kunna slita sig därifrån.

Det här var den första bok som jag läser av Paasilinna men det kommer säkerligen inte att bli den sista. Tyckte den var väldigt underhållande och lättläst.

Arto Paasilinna - Hoppsan, jag är död!
Brombergs bokförlag
ISBN: 91-7608-928-2

Inga kommentarer:

Related Posts with Thumbnails