Läsrapport maj

Sarah Waters - Främlingen i huset
Karl Ove Knausgård - Min Kamp, Bok 1
Kristian Lundberg - Yarden
Måna N. Berger - Avtryck i floden
Jim Morrison - Den amerikanska natten
Lars Åke Augustsson - Så skriver du romaner och noveller
Stephen King - Att skriva
Torill T. Hauger - Det kom ett skepp till Björgvin 1349
Richard Yates - Easter Parade
Malcolm Gladwell - The Tipping Point
Staffan Lindberg - Jag skulle ha bytt till lågenergilampa i hallen

Yarden

Kristian Lundberg's Yarden är väldigt personligt skriven. En berättelse om författarens klassresa, fram och tillbaka. Återigen befinner han sig i den värld som han en gång kom ifrån. Han har inga pengar och varje dag blir en utmaning att få mat på bordet. I Kristians beskrivning av livet som timanställd kan jag mycket väl känna igen mig. Glädjen över att ännu en månads ekonomi är räddad, när man i slutet av månaden räknar ihop antalet timmar man "skrapat ihop". Och den där känslan när det inte har blivit så många arbetstimmar. Osäkerheten att inte veta från dag till dag om man får jobba eller inte.

Yarden blev därför inte bara en personlig berättelse om Lundbergs eget liv. Den kändes väldigt personlig för mig. Det fanns så mycket jag kunde känna igen mig i. Men i slutet av boken blev det näsan lite läskigt. Ja, kanske inte läskigt på det läskiga viset, men när han beskrev mötet med en gammal kompis så var beskrivningen av brödraparet (varav den ena hade koppling till Örebro) så likt ett brödrapar som jag själv känner till (och som har koppling till Örebro-trakten). Men okej, sannolikheten att det skulle röra sig om samma bröder är minimal. Deras livsöde delas tyvärr av många fler. Men det blev ändå en ganska märklig läsupplevelse på slutet.

Av Lundberg har jag tidigare läst Grymhetens stad och det kommer garanterat att bli fler.

Kristian Lundberg - Yarden
Förlag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion
ISBN: 978-91-7139-838-3

Lilla stjärna

Sent omsider kommer nu mina tankar om Lilla stjärna, John Ajvide Lindqvist's senaste skräckroman. Som i mina ögon inte är så mycket skräckroman som ett försök att skildra den hysteri som omgärdar programmen som Idol och unga människors utsatthet i dagens samhälle. Jag tänker inte göra någon resumé av vad boken handlar om. Det har gjorts mycket bättre på många andra ställen på internet den senaste tiden.

Så vad tycker jag då om boken? Jag hade verkligen sett fram emot den länge. Jag gillar verkligen hans andra böcker. Lilla stjärna var svår att lägga ifrån sig. Den var spännande att läsa och man vill verkligen veta vad som händer. Man vill liksom fram till det där slutet som man nästan får sig serverat precis i början. Lilla stjärna är precis vad man kan förvänta sig av Ajvide Lindqvist, fast ändå inte. Jag är besviken över att de övernaturliga inslag som vi har vant oss vid saknas i den här boken. En del vill säkert hävda att Therese är övernaturlig på något sätt, men nej... det räcker inte. I Lilla stjärna är det bara mänsklig ondska. Det borde ju räcka tycker man, men jag blir inte ett dugg rädd. Kanske har jag blivit avtrubbad av alla skräckromaner och noveller jag har läst sedan jag som tolvåring plockade upp Christine av Stephen King.

Jag hoppas att de övernaturliga inslagen återkommer i hans nästa bok.

John Ajvide Lindqvist - Lilla stjärna
Förlag: Ordfront
ISBN: 978-91-7037-403-6

Två veckor in i köpstoppet

Idag har jag haft köpstopp i två veckor, vilket innebär att jag har ytterligare 2 1/2 månad kvar. Än så länge går det bra. Jag har inte känt något sug efter att köpa böcker. Det finns visserligen några böcker som jag gärna vill läsa och som jag säkerligen skulle klickat hem annars. Jag har en anteckningsbok där jag skriver upp alla böcker som jag får tips om via andra bloggar, recensioner i tidningar och så vidare. En del har jag fått tag i via BookMooch och andra hoppas jag få tag i därifrån så småningom. På bibblan går det ju alldeles utmärkt att reservera och lämna inköpsförslag. Något som jag visserligen gjort förut också men det blir nog oftare nu. I helgen var jag till och med inne i en bokhandel utan att få några större abstinensbesvär. En fin anteckningsbok köpte jag dock. Den ska jag ha och skriva ner skrividéer. Sedan tidigare har jag en i samma stil som jag skriver ner mina dikter i.

Hur som, det egna skrivandet går också framåt. Håller just nu på en novell där inspirationen till den kom från en tavla jag såg medan jag matade en tant på vårdhemmet där jag jobbar som timvikarie. Det verkar bli en fin liten berättelse. Helt annorlunda mot det jag skrivit tidigare. Min skräcknovell gick även hem hos min sambo som läste igenom den i helgen. Jag har varit lite nervös inför att låta honom läsa, eftersom han så sällan läser skönlitteratur överhuvudtaget. Men han visade sig vara en väldigt bra första läsare. Trots att han visste hur det hela skulle sluta (han har haft ett finger med i spelet vad gäller själva storyn) så drogs han in i handlingen och tyckte den var spännande. Han kom även med mycket bra förslag och såg sådana där fel som man själv blir blind för när man jobbar med en text. Nästa gång jag har ett utkast som är anständigt nog att läsas av en utomstående så kommer jag nog inte vara så nervös inför att låta honom läsa den. Och om man inte vågar låta den man lever ihop med läsa det man har skrivit, hur ska man då låta hela världen läsa?

Hårdrocksmåndag

Jag längtar verkligen tillbaka till den 11 april på Tyrol i Stockholm. Det var ju där jag såg Kamelot live för första gången. De kommer visserligen till Rockweekend i juli, men jag har inte råd att gå och dessutom jobbar jag den helgen. Vad livet kan vara grymt ibland, eller hur? Tills nästa gång jag får tillfälle att se dem live får jag roa mig med videos och live klipp, här nedan från Sweden Rock 2006. Sa jag att jag längtar tillbaka till Tyrol?

Vill du ha Mordet i Eiffeltornet av Claude Izner?

Jag blev inte så förtjust i boken som jag hade förväntat mig. Dessutom försöker jag rensa upp lite bland alla dessa hyllvärmare som jag förmodligen aldrig kommer att läsa igen. Vill du ha mitt ex av boken som jag fick av Kabusa böcker? Lämna en kommentar här nedan. Först till kvarn gäller. Det här är alltså ingen utlottning. Jag vill bara att boken ska få ett nytt hem hos någon som uppskattar den bättre än vad jag gjorde. Boken är stämplad med Läsexemplar.

Uppdaterat: violen på violens boksida var först att kommentera.

Vill-inte-läsa-listan

Det är flera bokbloggare som lagt upp listor på böcker som de vill läsa den senaste tiden. Med risk för att en sådan lista skulle bli så enormt lång gör jag tvärtom istället. Det här vill jag inte läsa:

* Millenniumtrilogin av Stieg Larsson och alla-andra-böcker-som-handlar-om-honom-och-som-kommer-ut-på-varenda-jävla-förlag-just-nu.

* Jag tänker inte läsa en enda bok eller artikel om det kungliga bröllopet. Jag skiter fullständigt i att Daniel och Victoria ska gifta sig.

* Bekännelselitteratur av strippor, horor och porrstjärnor och böcker skrivna av bortglömda dokusåpadeltagare nej tack! Jag bryr mig inte om vilka kändisar ni har knullat med.

Listan kan komma att uppdateras allt eftersom jag kommer på fler hatobjekt inom litteraturen. En hel del av det som jag läser tycker säkert någon annan är rena dyngan men vet ni... det skiter jag i. ;-)

Uppdaterat:

* Vegomyten av Lierre Keith som på fullaste allvar verkar skriva en massa tokigheter om vegetarianer. Bland annat så kan inte vegetarianer få barn. Och om de skulle råka få det ändå så blir barnen småväxta, missbildade, blinda och utvecklingsstörda. Ja men eller hur? När jag var gravid med min dotter åt jag till 99 % vegankost. Hon har dessutom inte ätit kött någon gång i sitt snart femåriga liv. Hon utvecklas precis som hon ska. Språkligt ligger hon till och med före jämnåriga och något äldre barn, prematur födsel till trots. Jag visste ju redan att hon är ett mirakel, men nu finns det ju i alla fall "bevis" för att hon är det. Nej, den där boken verkar mer än lovligt korkad. Den vill jag inte slösa bort min tid på.

(Av)Smaken

Jag gillade verkligen Muriel Barbery's Igelkottens elegans som jag läste för ett tag sedan. När Barbery's debutroman skulle komma ut på Sekwa förlag blev jag därför glad eftersom den utspelar sig i samma byggnad som Igelkottens elegans gjorde. Jag är dock rädd att den inte alls föll mig i Smaken.

Pierre Arthens, gastronomikritiker, ligger för döden och försöker erinra sig en speciell smak. Smaken framför alla andra. Det blir en odyssé av smaker och minnen från Arthens barndom och som formade honom till den gastronom han skulle komma att bli. Jag kan mycket väl tänka mig att de ingående beskrivningarna av olika sorters mat får det att vattnas i munnen på en mängd läsare. Men den här läsaren råkar vara vegetarian sedan tretton år tillbaka och en hel del av smakodyssén har en motsatt effekt på mig. Hemskt ledsen. Det är inte förrän i beskrivningen av moster Marthe's köksträdgård som det riktigt klickar mellan mig och innehållet i boken.

Smaken var dock inte helt osmaklig att läsa. Jag gillar verkligen Barbery's språk. Men i övrigt motsvarade den tyvärr inte mina förväntningar och jag känner mig lite kluven till den. Nej det här var tyvärr ingen stor läsupplevelse för mig. Men det finns säkerligen många fler som tycker väldigt mycket om den.

Mitt ex lägger jag ut på BookMooch.

Muriel Barbery - Smaken
Originaltitel: Une gourmandise
Översättning: Marianne Öjerskog
Förlag: Sekwa förlag
ISBN: 978-91-977269-8-6

Bokhögarna växer och växer...

Inte bara de där högarna med olästa böcker. Här intill datorn har jag en hög med lästa böcker som väntar på att bli omskrivna här på bloggen. De skriker efter lite uppmärksamhet. Jag brukar väsa åt dom att hålla tyst. För jag skriver faktiskt. En hel del har jag fått läst på senaste tiden men en stor del av tiden går nu åt till mitt eget skrivande. Både skrivövningar men också novellskrivande. Tre noveller har jag lyckats slutföra i år. Det är inte illa pinkat ska jag säga. Tidigare har jag bara haft en drös med olika projekt som jag inte lyckats slutföra så det här är en framgång för mig personligen. Det är jag väldigt glad för. Sen om det som jag skrivit hittills är så bra är en helt annan femma. Det mesta är förmodligen rena dyngan, men jag är på väg åt rätt håll.

En av mina noveller har ju i alla fall lyckats skrämma upp min syster, så just den kan inte ha varit såå illa. Försöker jag intala mig själv i alla fall. Just den novellen har genomgått en smärre metamorfos efter mina ändringar. Det är härligt att se hur en text växer allt eftersom den krymper. :-)

Nu är jag väldigt sugen på att börja skriva på en romanidé som jag har haft ganska länge. Det finns än så länge bara några nedklottrade idéer i ett anteckningsblock. Men jag ska klottra ner lite fler saker och planera historien lite mer. Sen sätter jag nog igång. Kanske. För jag vet inte om jag är riktigt redo att skriva en hel roman än. Noveller är lite lättare att skriva. Tänk om jag inte orkar skriva klart romanen? Tänk om skrivkrampen besöker mig trettio sidor in i projektet? Det just det jag är orolig för. Och eftersom jag ska jobba nästan hela sommaren kanske jag inte hinner skriva så mycket som jag skulle vilja. Kanske hinner jag tröttna då? Ja, det är många tänk om-situationer som oroar mig. Men okej, jag kan åtminstone skriva en synopsis och vilka karaktärer jag ska ha med. Sen får vi se när jag går vidare. Jag är himla sugen på att skriva just den historien i alla fall.

Om det skulle vara lite tyst här några dagar så är det inte jag som gått och dött. Jag håller bara på och skriver... Men imorgon ska jag faktiskt jobba och tjäna lite pengar (det var nästan två veckor sedan sist jag blev inringd) så då blir det kanske inte så mycket skrivet. Nu känner jag att jag har svamlat tillräckligt mycket, så nu kan du antingen lämna en liten kommentar eller surfa vidare någon annanstans. Jag ska gå till biblioteket med min dotter och låna lite böcker.

Ten rules for writing

Via ...Johns Antikvariat hittade jag en väldigt intressant artikel om skrivande. Ett flertal författare delar med sig av sina bästa tips för att bli en bättre skribent/författare. Läs artikeln här hos The Guardian. Ett av tipsen är att inte surfa så mycket på nätet. Och såklart... att faktiskt skriva, skriva, skriva... Man får inte en bok av att enbart drömma om att skriva en bok. Faktiskt så måste man fylla sida efter sida med bokstäver, med ord.

Operation: läsa ut redan påbörjade böcker inledd

Jag har länge irriterat mig lite på en del av böckerna som jag har påbörjat men inte läst ut av någon anledning. Sagt och gjort. Nu har jag plockat upp och läst ut två av dem. Några stycken återstår. Idag fick jag även en försändelse från The Dickens Fellowship som gjorde att jag blev sugen på att läsa en bok av honom igen. Eftersom jag har haft Barnaby Rudge påbörjad ett tag så blev det den jag plockade upp. Nu ska jag ta mig tusan läsa ut den!

Härlig upprepningssaga

Tuppen och hönan i hasseldungen är en härlig upprepningssaga. Tuppen måste rädda sin höna från att kvävas av ett nötskal. Han springer för att hämta vatten att ge till sin höna. Men av källan får han veta att han måste ge henne ett löv innan han får något vatten. Då springer han till linden för att be om löv, men se linden vill också ha något i utbyte för att ge honom av sina löv. Så där håller det på innan tuppen till slut kan springa tillbaka till sin höna och rädda henne från att kvävas.

Riktigt gullig bok som passar för barn från omkring fyra år. Som vuxen läsare kan jag säga att jag nästan blev lite irriterad på att den stackars tuppen var tvungen att hämta så mycket saker innan han slutligen fick vad han behövde. Jag menar, hur snällt är det att kräva saker i gengäld av någon som vill rädda sin käresta?

Peder Christen Asbjörnsen & Jörgen Moe - Tuppen och hönan i hasseldungen
Förlag: Bokförlaget Opal
ISBN: 978-91-7299-378-5

Undersökningen avslutad!

I den undersökning som jag haft på min blogg den senaste veckan blev resultatet av en majoritet av mina läsare har en blogg. Hela 21 av 31 svarande har en egen bokblogg. 4 st har en annan sorts blogg och 6 st bloggar inte alls. Tack alla ni som svarade på min undersökning.

Idag har jag haft flyt

Jag känner mig verkligen produktiv idag. Har skrivit omkring 10 sidor på ett skrivprojekt. Det var länge sedan jag hade sånt flyt. Oftast brukar min inre kritiker göra sig hörd betydligt tidigare än så och komma och förstöra. Jo, jag har fått besök av den idag också, men på något vis slängt ut den lika fort. Och så bestämde jag också att det var dags att ta tag i en novell som fått ligga till sig lite. Såg till att få den utskriven och genomläst av en utomstående. Det var, minst sagt, väldigt väldigt pirrigt. Jag tror det är första gången jag vågar låta någon annan läsa vad jag har skrivit. Med tanke på att det var det första utkastet, helt obearbetat så var det ännu mer nervöst. Även om det var min syster. Som delar mitt intresse för skräcklitteratur. Hennes reaktion var i alla fall att hon tyckte den var "jävligt bra" och att den var spännande och lockade till fortsatt läsning. Jag hoppas inte hon sa så för att jag är hennes syster och det var vad hon trodde att jag ville höra. Sen satt vi en stund och pratade igenom vad som var bra med texten och garvade lite rått åt alla tokigheter som fanns. Det fanns en sak som var rejält rolig faktiskt. Tänker inte avslöja vad det var för något. ;-) Väl hemma igen läste jag själv igenom mitt manus och min första tanke när jag läst igenom den och sett alla fel var hur fan kunde hon tycka att det här var bra? Så, jag tog fram en penna och började stryka och ändra och flytta om texten. Nu ligger mitt manus framför mig och imorgon tänkte jag skriva om. Efter det ska min sambo få läsa. Han har ju faktiskt varit med på ett hörn på själv idéstadiet så det är ju inte mer än rätt. Ja, det var den skrivardagen det. Nu är jag trött, så det blir nog tidigt i säng idag. Kanske eller kanske inte med en bok. Känns som jag har använt för många hjärnceller idag. Men det är härligt med skrivflyt!

Håller tummarna igen

För nu är jag med i en utlottning av engelska böcker hos Annika.

Tidskrifter

Komma
Tidskrift för nyskriven poesi och prosa

Nr 1/2010 med tema om Peter Forsskåls avhandling Tankar om borgerliga friheten skriven 1759 som bidrog till vår yttrande- och tryckfrihet. Även nyskrivna texter och dikter finns publicerade i tidskriften. Om jag förstår det hela rätt så kan vem som helst skicka in texter.


Parnass
De litterära sällskapens tidskrift om skönlitterära klassiker

En tidskrift helt dedikerad till klassiker som Strindberg, Dagerman, Stagnelius och Delblanc. Temat i numret jag har läst handlar om hur klassikerna kan verka som en språngbräda till det svenska språket. Intervju med bland annat Theodor Kallifatides, som inte tycker om begreppet invandrarförfattare.


Karavan
Litterär tidskrift på resa mellan kulturer

En hel tidskrift om litteratur bortom den anglosaxiska världen. Tidskriften gör verkligen skäl för sitt namn. Det här är kärlek vid första ögonkastet för mig. Många intressanta artiklar om författare som inte är mainstream.


00Tal
Litteratur/Konst/Samtidsdebatt
Tjock, mellan 100-150 sidor, med aktuella och läsvärda artiklar om kultur. Nr 30/31 2009 med ett intressant tema som handlar om (kultur)kritik. Gillas skarpt!

Jag känner mig lite modig

...fast ändå inte. Jag har blivit medlem på Poeter.se och lagt ut mina första dikter. Känns pirrigt men samtidigt roligt att se vad andra tycker om det jag har skrivit. Men nej, jag vågar inte outa mina texter här än. Kanske senare. Det beror på vad jag får för respons på poetforumet. Samtidigt som det är pirrigt att lägga ut sina texter så känns det ändå tryggt eftersom jag än så länge är anonym.

Uppdaterat: Så jäkla anonym var jag visst inte. Sambon kom hem från jobbet och sa att han läst mina dikter. Men okej, jag inser att för dom som känner mig så är det inte så svårt att lista ut vilket som är mitt nick...

Uppdaterat igen ...och där hittade en kompis mig också. (Den enda som jag känner irl som läser den här bloggen tror jag, förutom min mamma och lillasyster). Och jag måste få lov att citera vad hon skrev till mig på Facebook angående min poesi: "fin, modern rakt på sak poesi [...] Om du släpper lös lite mer så kan du hamna i ett Bob Hansson fack och det är icke det sämsta." Fattas bara att jag bli så styv i korken att jag lägger upp mina dikter här också.

En liten pärla från Närke

vad säger man
säg vad som helst
om vädret höbärgning
att Sten har fått en gädda
ja på kastspö
jo i vassen
en fyrakilos
och det blir nog åska snart

säg tja' hur är det
stirra inte moltigande
som på ett UFO
säg hej
det är fortfarande jag
död smittar inte

säg helst inte att
det var det bästa
skönt för henne
och hon var ju gammal
ens om det råkar vara så

säg inte tänk på något annat nu
min sorg är min jag äger den
säg hellre ingenting
ge mig en kram
vad ska man säga
det enda jag behöver
är att finnas till

av Måna N. Berger

Tänk att en poet som Måna har funnits i närheten av en hela livet men att man aldrig kommit sig för att läsa något av henne förrän nu. Så dumt. Men så bra. Jag ska definitivt läsa mer. Avtryck i floden skrev Måna efter att hennes mor dog i cancer. Boken är en del i hennes sorgearbete. Läs den.

Måna N. Berger - Avtryck i floden
Förlag: Atremi
ISBN: 91-89527-76-3

Ingen skrivarkurs

Det blir ingen skrivarkurs för mig till hösten. Jag kom inte in. Många sökanden stod det i brevet jag fick hem igår. Trist. Men "tur" att jag är arbetslös och har tid att skriva nu då. Men ändå...

One hit wonder

Jag blev ju fullständigt hänförd av Sarah Waters Främlingen i huset. Vid mitt nästa biblioteksbesök lånade jag därför hem både Nattvakten och Livstråden. Nattvakten försökte jag mig på att läsa i höstas men tappade snabbt intresset. Tänkte ge den en ny chans nu eftersom jag gillade hennes senaste bok så bra. Men nej, det blev inte kärlek ens vid andra ögonkastet. Det är bara att inse att Främlingen i huset tursamt passade mig men inte de andra böckerna. Jag har inte försökt att läsa de tidigaste böckerna, och ärligt talat så skippar jag det. Jag vill inte tjäna av Ola Larsmo har jag också försökt mig på. Den boken ska tillsammans med Sarah Waters båda böcker tillbaka till biblioteket idag. Jag har alldeles för många böcker att läsa för att slösa bort värdefull lästid på böcker som inte säger mig någonting.

Bibliotekskvitto

Jaha, jag hänger väl på "trenden" i bokbloggsvärlden att outa mitt bibliotekskvitto. Det började här hos Vixxtoria. Tyvärr är jag inte tillräckligt haj på att fixa en sån där fin bild på ett elektroniskt kvitto så håll till godo med detta:

Arro - Flyg Engelbert!
Berger - Avtryck i floden
Beppes godnattstund, DVD

Bergström - Alla möjliga Alfons
Bergström - Snurran städar
Blake - Eldfängd glädje

Charlotte's Web, DVD
Child - Hjälp vår jord!
Edvall - Kaninen som tappade bort sin pappa

Franska landskap från Ronsard till Rimbaud
Kalevala
Larsmo - Jag vill inte tjäna

Lindgren - Den där Emil
Lindgren - Ingen rövare finns i skogen
Monfreid - Mitt i natten

Penzes - Kattungar
Poe - Korpen och andra dikter
Ross - Jag vill ha mina nya skor!

Shaw - Flickan med glasfötter
Sonesson - Mumin blir detektiv
Stark - När mamma var indian

Tell - Träd kan rädda världen
Waters - Livstråden
Waters - Nattvakten

Waugh - Brideshead revisited
Wolde - Totte städar
Wolgers - Ur en kos dagbok

Reservationer:
Jansson - Drömmen förde dig vilse

Nå, vad säger mitt bibliotekskvitto om mig?

Köpstopp, igen...

Efter att i helgen ha betraktat mina bokhyllor där allt för många olästa böcker trängs, bestämde jag mig för att det återigen är dags för ett köpstopp. Det var inte längesen jag hade ett. Mitt i bokreatider och allt. Egentligen skulle jag behöva införa ett köpstopp på minst ett par år för att hinna läsa ikapp alla de böcker jag redan har hemma. En månad var allt för kort tid så nu har jag bestämt mig för tre månader. Eftersom det är via nätbokhandlarna som jag klickar hem alldeles för många böcker från är det först och främst dom som berörs av mitt köpstopp. Något "riktigt" köpstopp blir det således inte, några inköp kommer att undantas från reglerna, som kommer här:

KÖPSTOPP
gäller perioden 10 maj - 10 augusti

FÖRBJUDET, FÖRBJUDET, FÖRBJUDET:
*Alla sorters nätbokhandlar är från och med idag OFF LIMITS!!!
*Alla fysiska bokhandlar är OFF LIMITS!!!
*Det är inte tillåtet att köpa begagnade böcker på exempelvis Myrorna eller loppis.
*Bokklubbar där jag har ett medlemskap och där jag har fullgjort ett eventuellt köpåtagande skall sägas upp omedelbums.

UNDANTAG:
*De förlag vars utgivning jag prenumererar på och som automatiskt skickas hem till mig är under köpstoppet fortsatt tillåtet att köpa. (Ex. Vertigo förlag).

DETTA ÄR TILLÅTET:
*Att låna böcker. På bibliotek och från vänner.
*Byta böcker; via ex. BookMooch och ParsLibris.
*Få böcker (t.ex. i present).
*Ta emot rec.ex.
*Att göra fynd i mina egna bokhyllor och kartonger med undanpackade böcker.

STRAFF:
*Brott mot ovanstående regler straffas med en veckas utökat köpstopp per inköpt titel som inte innefattas av böckerna under punkten undantag.

Det kan verka förmätet att ha undantag så där. Då är det ju inte något riktigt köpstopp det handlar om. Jag vet. Men det är inte dessa prenumerationer som är problemet i min bokkonsumtion. Det är det där okynnesköpandet via just nätbokhandlarna. Det är där mitt problem ligger. Och eftersom det är jag som sätter reglerna för mitt köpstopp så är det tillåtet eftersom jag säger det. Redan denna först dag känns lite jobbig eftersom jag inte kommer att kunna köpa Karl Ove Knausgård's andra bok av Min Kamp förrän tidigast den 11 augusti. Men okej, jag kommer inte att lida brist på böcker att läsa till dess. Det känns faktiskt nästan skönt...

Lagom längd på köpstopp?

Stod tidigare idag och betraktade böckerna i mina bokhyllor och insåg att jag måste införa ett nytt köpstopp. Jag hade ju ett för inte länge sedan alls men vad gjorde väl det för skillnad egentligen? Jag måste verkligen införa ett nytt, och betydligt längre än en futtig liten månad. Vad tror ni är lagom längd på ett köpstopp? Man ska ju överleva den utan några större men också. ;-) Nej men allvarligt. Min plånbok skulle bara bli allt för glad om jag inte köpte några böcker på ett tag. Eller åtminstone förbjöd mig själv att handla böcker på nätbokhandlarna. Det är där jag klickar hem flest böcker. Ska fundera lite mer på hur köpstoppet skulle se ut och vilken längd som borde funka. Tre månader kanske? Vad tycker du?

Berusa er!

Man måste alltid vara berusad. Det är allt: det är det enda det är frågan om.
För att inte känna Tidens förfärliga börda som knäcker era skuldror
och böjer er mot marken, måste ni berusa er utan uppehåll.
Men med vad? Med vin, med poesi eller med dygd, allt efter behag. Men berusa er!
Och om någon gång, på trappan till ett palats, på det gröna gräset i ett dike,
i ert rums dystra ensamhet, ni vaknar, och berusningen redan är förminskad eller försvunnen,
fråga vinden, vågen, stjärnan, fågeln, klockan, allt det som flyr, allt det som kvider,
allt det som rullar, allt det som sjunger, allt det som talar, fråga vilken tid det är;
och vinden, vågen, stjärnan, fågeln, klockan, skall svara er:
»Det är tid att berusa sig! För att inte vara Tidens plågade slavar, berusa er utan uppehåll!
Med vin, med poesi eller med dygd, allt efter behag.«

Charles Baudelaire

Jag vann, jag vann!

Igår kväll efter Babel, som jag kom ihåg att titta på den här gången, satte jag mig och surfade runt lite på nätet. På Calliope books hittade jag en nyligen upplagd tävling och prövade min lycka. Och jag vann! Jag brukar aldrig vinna i såna tävlingar, men tack vare att jag såg tävlingen så snart efter att den blev upplagd så hade jag tur. Jag är jätteglad över vinsten, som var Per Hagman's senaste bok Vänner för livet. Jag har inte läst något av Hagman förut men efter lite googlande och några kommentarer på Facebook, så ser jag verkligen fram emot att läsa boken. Det är alltid lika roligt när man får stifta bekantskap med en författare som man inte tidigare har läst något av. Stort tack till Calliope och Albert Bonniers Förlag!

Hårdrocksodling

Via ett nyhetsbrev från klimatmagasinet Effekt fick jag tipset om en nystartad blogg som kommer att handla om odling. Odlingsbloggen har fått namnet Svart jord, efter Gunnar Lindstedt's bok med samma namn. En bok som funnits på min-att-läsa-lista sedan den kom ut. Börjar bli dags att ta tag i den nu. Bloggaren bakom Svart jord beskriver sig själv som en "extrem nybörjare" på odling och "en naturskyende och inomhusberoende rocksjäl". Eftersom även denna blogg innehas av en, i själ och hjärta, äkta rocker med odlingsintresse kommer jag följa Svart jord med stort intresse. Jag ser fram emot att se hur hårdrocksaspekten i det hela kommer att yttra sig. Jag kan nästan föreställa mig bloggaren/odlaren när han, i det inledande skedet av odlingen, i äkta hårdrocksanda utbrister i ett frustrerat Roots Bloody Roots.

Missa inte Sarah Waters i Babel ikväll!

Ikväll medverkar Sarah Waters i Babel. Jag tittar så sällan på teve och brukar tänka att jag ska komma ihåg att titta på Babel på torsdagskvällar. För att sedan vakna upp på fredag morgon och återigen komma på att jag glömde. Imorgon tänkte jag att jag skulle slippa komma på det. Så ikväll kommer jag (förmodligen) att sitta bänkad framför teven och se veckans program. Men det är tur att SVT Play finns...

Undersökning

Jag är lite nyfiken på vilka som läser min blogg. Är det andra bokbloggare eller har jag läsare som inte bloggar själva? Svara på frågan som ni finner i vänsterkant för att stilla min nyfikenhet. :-)

Sarah Waters - Främlingen i huset

I Främlingen i huset kliver vi tillbaka till 1950-talet och efterkrigstidens England. Det en gång som fina godset Hundreds Hall är numera endast en spillra av vad det en gång har varit. Så även familjen Ayres som äger det. Berättarjaget Dr. Faraday besökte i sin barndom godset när han var liten då hans mor arbetade på godset. När han åter besöker godset, nu i egenskap av läkare, blir han förskräckt över hur huset och gården har förfallit. Men ändock dras han snart in i familjen Ayres mörka hemligheter och de kusliga saker som händer inom Hundreds Halls väggar.

Där familjen Ayres ser övernaturliga fenomen hända i vad som verkar vara ett ont hus, försöker Dr. Faraday att logiskt se på det hela. Men finns det verkligen en logisk förklaring till det som sker? Allt eftersom handlingen fortskrider kan man ana att Dr. Faraday också han har fallit offer för husets dunkla avsikter.

Utan att avslöja för mycket av handlingen kan jag säga att i Främlingen i huset får man sig en hederlig spökhistoria till livs med många olika lager. Samtidigt är det också en berättelse om klassamhället och motsättningarna mellan skikten och de omvälvande förändringar som England gick igenom efter kriget.

Jag har inte läst något av Sarah Waters tidigare. Men jag gillade Främlingen i huset så mycket att jag genast gick till biblioteket och lånade två andra böcker av henne. Jag gillade den där suggestiva känslan i boken och jag kan inte låta bli att dra paralleller till bland annat Marie Hermanson och naturligtvis även till en av de stora skräckförfattarna genom tiderna, Edgar Allan Poe. För när man har läst ut Främlingen i huset finns det en stor fråga kvar som virvlar runt i huvudet och det är: Vad fan var det som hände egentligen?

När jag läste Främlingen i huset ville jag läsa långsamt för att liksom suga i mig varenda stavelse, men samtidigt läsa fort för att jag ville veta vad som hände. Jag finner det svårt att skriva ett inlägg om denna bok som gör den rättvisa. Det går helt enkelt inte. Det bästa rådet jag kan ge er som ännu inte läst boken är: Läs den NU!. Ni kommer förstå vad jag menar.

Sarah Waters - Främlingen i huset
Originaltitel: The little stranger
Översättning: Ylva Mörk
Förlag: Natur & Kultur
ISBN: 9789127121034

Vänskap...

Friendship is born at the moment when one person says to another: What? You too? I thought I was the only one.
C.S. Lewis

Slumpens spöke

Kapten Mission befinner sig på Madagaskar och är på jakt efter en lemurart som är sägenomspunnen. På Madagaskar har han grundat en frihetskoloni som han kallar för Libertatia. Genom en rad Artiklar upprätthålls ordningen i Libertatia. Det är förbjudet enligt Artiklarna att döda spöken, det vill säga lemurer. Om någon dödar ett spöke leder det automatiskt till uteslutning ur kolonin. Och det är just vad som händer. Bradley Martin, som dödat lemuren, utesluts genast ur kolonin och tar samtidigt med sig den döda lemuren för att visa den för infödingarna. Och det är det här som är startskottet för en rad händelser som leder fram till att apokalypsens portar öppnas och hela planeten drabbas av farsoter.

Dess nätta format och ringa längd till trots är den sprängfylld med filosofiska finurligheter som tål att tänkas på. Slumpens spöke är garanterat en bok som vinner på att läsas om och om igen. Det är nog många saker som går en förbi vid en första genomläsning. Nåja, kanske i alla fall för mig. Nedan några stycken ur boken som berörde mig lite extra:

Tiden är en mänsklig åkomma; inte en mänsklig uppfinning utan ett fängelse.

Människan föddes i tid. Hon lever och dör i tid. Vart hon än går tar hon tiden med sig och tvingar fram tiden.

Den sista hjortlemuren fälls av en jägares pil. Vandringsduvor regnar ner från träden till ljudet av skottsalvor och dimper ner på tallrikar framför feta bankirer och politiker med sina guldklockor och guldplomber. Människorna spyr ur sig den sista vandringsduvan. Den sista pungvargen haltar fram i den blå skymningen, med ena benet söndertrasat av en jägares kula. Det gör även de nästan, de skulle-kunna-ha-varit som hade en chans på miljonen och förlorade.

William S. Burroughs är en författare som jag länge har velat läsa men aldrig riktigt kommit mig för. Jag är glad att jag äntligen gjort det och nu ser jag fram emot att läsa mer av honom. Och framförallt kommer jag att läsa om denna bok. För den rymmer en stor läsupplevelse.

William S. Burroughs - Slumpens spöke
Originaltitel: Ghost of Chance
Översättning: Kristoffer Noheden
Förlag: Sphinx förlag
ISBN: 978-91-976568-9-4

Läser du böcker på norska?

Jag beställde ju första delen i Karl Ove Knausgård's bok Min Kamp för ett tag sedan. Jag har hittills inte börjat läsa den ännu, bara bläddrat lite i den. Så börjar jag fundera på om jag klarar av att läsa boken på norska. Jag tror inte jag läst någon roman på norska eller danska förut. Jag kanske är orolig helt i onödan. Läsningen kanske går hur bra som helst. Det borde ju inte vara några svårigheter. Men i alla fall. Ja, ni ser nu är jag där igen. Vad har du för erfarenhet att läsa på norska/danska?

Jag slutar

Nä jag ska inte sluta blogga. Sådan tur har ni inte... ;-) Men den här läsutmaningen med Charles Dickens lägger jag nu ner. Jag blir bara stressad så fort jag tänker på den och att jag måste läsa en viss bok en viss månad. Jag blir helt låst och kan absolut inte koncentrera mig på boken ens när jag har plockat upp den och ska börja läsa. Så nu har jag bestämt mig för att inte fortsätta, åtminstone inte med att jag måste läsa en specifik bok under en specifik månad. Jag tar det lite mer som det kommer. Jo jag anade nog att det skulle bli så här men vad tusan, man måste ju få göra ett försök i alla fall.