fredag 7 maj 2010

Berusa er!

Man måste alltid vara berusad. Det är allt: det är det enda det är frågan om.
För att inte känna Tidens förfärliga börda som knäcker era skuldror

och böjer er mot marken, måste ni berusa er utan uppehåll.

Men med vad? Med vin, med poesi eller med dygd, allt efter behag. Men berusa er!

Och om någon gång, på trappan till ett palats, på det gröna gräset i ett dike,

i ert rums dystra ensamhet, ni vaknar, och berusningen redan är förminskad eller försvunnen,

fråga vinden, vågen, stjärnan, fågeln, klockan, allt det som flyr, allt det som kvider,

allt det som rullar, allt det som sjunger, allt det som talar, fråga vilken tid det är;

och vinden, vågen, stjärnan, fågeln, klockan, skall svara er:

»Det är tid att berusa sig! För att inte vara Tidens plågade slavar, berusa er utan uppehåll!

Med vin, med poesi eller med dygd, allt efter behag.«

Charles Baudelaire

2 kommentarer:

Lilla O sa...

En av mina favoritdikter, speciellt slutraden!

Monika Häägg sa...

Härligt med berusning!
Mer sådant!

Related Posts with Thumbnails