måndag 15 november 2010

Patrick Süskind - Parfymen



Grenouille föds under en träbänk bland fiskrens där hans mor lämnar honom för att dö. Mot alla odds ger han ifrån sig ett skrik och förkunnar sin existens. Modern blir avrättad och Grenouille forslas runt mellan ammor. Ingen vill nämligen veta av den nyfödde. Han är konstig. Grenouille föddes utan kroppslukt och människor blir illa till mods i hans närhet. Han är däremot född med ett luktsinne som är utöver det vanliga och han blir så småningom parfymör. Det finns en doft som Grenouille är besatt av mer än något annat, nämligen doften från unga oskuldsfulla kvinnor. Han blir besatt av tanken att bevara deras doft och destillera den så att han för alltid kan njuta av dem likt en riktigt fin parfym.

Parfymen är inte en bok som alla andra. Har du inte läst boken så rekommenderar jag dig att göra det. Du kan se fram emot en läsupplevelse utöver det vanliga! Jag är dessutom inte riktigt säker på hur jag menar med det där.

Spoilervarning! För er som inte läst boken än och inte vill veta något av handlingen gör bäst i att sluta läsa nu.

Det finns en rad punkter som jag hade lite svårt för vad gäller Parfymen.

För det första: stycket där boken helt oförhappandes tar form som en pjäs i form av dialogen mellan Baldini och Chénier. Jag blev väldigt förvånad och undrade vart tusan det kom ifrån för att sedan ta slut lika snabbt som det började.

För det andra: De osannolika händelser som leder till Madame Gaillard och Giuseppe Baldinis död. Sådana osannolika händelser fick bland annat Charles Dickens mycken kritik för och det kanske funkade på 1800-talet när man skrev långa berättelser som publicerades månadsvis och på något sätt var tvungen att knyta ihop historien, men här blir det bara konstigt. Eller så är det helt genialt, jag vet inte.

För det tredje: Scenen där Grenouille kommer till grottan och det hela tar formen av skapelseberättelse. WTF! som ungdomarna säger idag.

För det fjärde: Slutscenerna där Grenouille skall korsfästas likt en Jesusgestalt och dessutom trollbinder alla människor i staden som kommit för att bevittna hans död och alla börjar knulla till höger och vänster bara för att han har skvätt på sig en droppe av den döda flickans lukt. WTF igen!!!

För det femte: Det mycket störda slutet där han blir slaktad och uppäten utav kärlek?!? Edit: Jag skulle kunna lägg till ett par LMAO och ROFL här också för att ni ska bilda er en uppfattning om vad jag tycker om slutet.

Sammanfattningsvis så älskade jag den första hälften av boken. Det var vid skapelseberättelsen som det hela började gå utför med min läsupplevelse. Ärligt talat vet jag inte vad jag ska tycka om boken. Den är både fantastisk och jävligt vrickad på samma gång. Det intryck den lämnar hos mig är just nu förvirring. Eller som man brukar säga: vad fan var det som hände egentligen?

Jag har medvetet valt att inte läsa någon kritik av boken innan jag skrev det här inlägget. Men nu ska jag bege mig till Kafka på jobbet för att läsa vad Åsa har skrivit om boken. När jag annonserade att jag läste boken fick jag genast tipset att läsa hennes sågning. Jag ser fram emot det.

Patrick Süskind - Parfymen
Originaltitel: Das Parfum. Die Geschichte eines Mörders.
Förlag: Wahlström & Widstrand
ISBN: 978-91-46-21795-4

2 kommentarer:

cecilia sa...

en av de få gångerna jag tycker att filmen är bättre än boken. =/

Titti sa...

Jag funderade faktiskt på om jag skulle titta på filmen, men jag har inte riktigt bestämt mig än. Det blir förmodligen ingenting av det. Vissa saker vill man kanske att de ska fortsätta vara just konstiga. :-)

Related Posts with Thumbnails