Då har jag hunnit avverka den fjärde delen i serien om pigan Stina Pihlgren som hastigt och lustigt (okej så lustigt var det kanske inte) har blivit änka. Äntligen är hon fri från sin make och plågoande Sverker. Men tro nu för all del inte att Stinas liv blir enkelt. Den nyckfulla grevinnan Silverbielke styr och ställer med den stackars Stina som blivit entledigad från allt arbete på slottet och deltar i samma undervisning som greveparets dotter och Stinas egen dotter Tina. Grevinnan tycker Stina är rysligt vacker och tvingar henne att sitta modell i timtal och när hon inte orkar hålla samma position eller ansiktsuttryck flera timmar i sträck blir hon arg och misshandlar henne. Stina är tvungen att lyda grevinnans minsta nyck och grevinnan har ett rysligt humör. Men grevinnan dör så småningom en inte allt för trevlig död och på så sätt slipper Stina än en gång undan en av sina plågoandar. För Stina blir det en orolig tid, hon har ju även fött ännu ett barn och är rädd att bli utkastad från slottet och bli behandlad som byhora. Men se änklingen greve Magnus Silverbielke har ju naturligtvis gått och förälskat sig i den vackra Stina och friar till henne. Har hon äntligen funnit lyckan?
Ja jag vet inte. Men nu börjar jag faktiskt tröttna lite på Stina Pihlgren. Eller om det är alla upprepningar jag börjar tröttna på kanske? När jag för tredje gången (eller var det fjärde eller femte?) läser om hur Stinas hemska make Sverker gått hädan blir jag irriterad. Jag inser att den där första förälskelsen över den här serien har lagt sig. Ett visst mått av tillbakablickar är väl aldrig fel, särskilt inte om en bok som en del i en serie även ska kunna fungera som en fristående del. Men när samma scener återkommer upprepade gånger i boken då blir det tröttsamt. Riktigt tröttsamt. Jag kommer nog inte lämna Stina Pihlgren helt och hållet, för jag vill fortfarande veta hur det går. Men ett litet uppehåll skadar nog inte. Jag lämnade henne trots allt i greve Magnus trygga händer och där borde hon väl klara sig ett tag?
Alice Lyttkens - Ett himmelens under
Förlag: Bonniers
ISBN: 9100455865
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
M.W. Craven - Botanikern
Patologen Estelle Doyle, en av kriminalinspektör Washington Poes kollegor och närmsta vän står anklagad för mord på sin egen far. Hon har på...
-
Egentligen borde jag väl skriva om böckerna jag läst ut men för tillfället har jag ingen lust alls. Istället sitter jag och tittar på videor...
-
Jag har fått en award av Lilla O med motiveringen: Hellre barfota än boklös upptäckte jag då jag skickade bokpaket till Titti i höstas. Ege...
-
Jag har varit lite dålig på att svara på Kulturbloggens kulturfyror men här kommer svaren till årets första: 1. Vilken är den första boke...
3 kommentarer:
Kände så väl igen Alice Lyttkens namn och insåg just varför - jag fick en av hennes böcker efter mormor. Lite trist nog var det denna avslutande del, så jag får väl pallra mig till bibblan jag också. :)
När kommer Eskapix med din novell förresten?
kul ändå att du ger Alice Lyttkens en chans
Min novell kommer i aprilnumret av Eskapix. Inte så långt kvar med andra ord. :-)
Skicka en kommentar