Vad svårt det är att skriva om en bok när det gått ett litet tag sedan den blev utläst. Att man aldrig lär sig att skriva ner de där funderingarna man har medan man läser boken och dagarna därefter. Dags att skaffa en liten anteckningsbok avsedd för alla bokliga tankar som dyker upp under läsandets gång? Ett arabiskt vemod är till viss del självbiografisk. Men hur mycket som är taget från författarens eget liv är som alltid svårt att veta. Det spelar heller ingen roll för läsupplevelsen. När jag läser den här boken blir det som en slags uppgörelse med mina egna fördomar om andra kulturer. Även om jag försöker att vara öppensinnad så finns de där fördomarna ändå. Men som jag ogillar dem och jag försöker verkligen mota bort dem när deras fula tryne visar sig. Det känns därför extra befriande att läsa en bok som Ett arabiskt vemod, eller Sånt jag berättar för Allah där det så tydligt framgår att vi är alla människor med samma behov, samma tankar, samma slags kärlekstörst och drömmar, you name it!
Små, oberoende förlag som Elisabeth Grate Bokförlag gör verkligen en kulturell välgärning med varje utgiven bok. Utan dessa småförlag skulle Sverige vara ett mycket fattigt land. Tack!
Vad boken handlar om kan du läsa här.
Abdellah Taïa - Ett arabiskt vemod
Originaltitel: Une mèlancolie arabe
Förlag: Elisabeth Grate Bokförlag
ISBN: 9789186497156
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar