No Impact Man

I dagarna läste jag ut den här boken, som handlar om Colin Beavan's årslånga projekt där han var No Impact Man med hela världen. Under hela 2007 skulle Colin, hans fru Michelle och dotter Isabella försöka leva utan någon negativ inverkan på miljön. Eller enligt Colin's egen formel: "Negative Impact + Positive Impact = No Net Impact". Vilket betyder: ingen förpackad mat, inga plast- eller pappersprodukter, lokalt odlad och ekologisk mat, ingen bil, buss eller ens hiss utan enbart transportera sig för egen maskin, ingen el och att göra bra saker för miljön som väger upp de utsläpp som de trots allt måste göra för att leva.

Under hela tiden som projektet fortgår så bloggar Colin om familjens framsteg och deras bakslag. Samtidigt har familjen med sig ett filmteam som dokumenterar projektet vilket resulterat i en film om deras liv under det året. Filmen har nyligen haft premiär i USA. Och nu finns alltså även en bok där Colin skriver om sina upplevelser och vad de innebar för honom och familjen. För att inte tala om deras vänner, föräldrar och syskon. Det var inte alla som var positiva till projektet. Eftersom de bara får transportera sig för egen maskin måste de ställa in resor till sina släktingar under jul och thanksgiving som de har planerat. Vilket inte mottas särskilt väl. Men familjen står fast vid vad de har lovat sig själva och finner att de mår mycket bättre av att stanna hemma och bara umgås med varandra. Istället för att stressa iväg och sätta sig på ett flygplan för att umgås under stress så har dom det lugn och harmoniskt hemma och får tid att utforska sin egen stad.

Boken är väldigt personligt skriven och ibland ganska utlämnande. I boken står det inte bara om hur familjen försöker minska sin negativa påverkan på miljön utan också om hans frus längtan efter ett till barn. En längtan som naturligtvis leder till diskussioner om ett andra barns påverkan på miljön. De beslutar i alla fall att låta "ödet" styra om det ska bli ett barn till eller inte, och lyckan är såklart stor när Michelle blir gravid. I alla fall blir hon glad medan han måste få lite tid att vänja sig vid tanken (han vill egentligen inte ha fler barn). Sorgen är desto större när hon senare får missfall.

Kontrasterna mellan USA och Sverige är stort. Det är svårt att ens föreställa sig det enorma slöseri och den enorma stress som människor verkar leva i där borta. De har inte tid att laga mat, familjen Beavan lever nästan uteslutande av hämtmat innan projektets början. De har knappt tid att spendera någon tid med sin dotter som har väldigt långa dagar hos sin dagmamma. Själva jobbar dom 10 timmar om dagen. Dottern har ju alltså ännu längre dagar än föräldrarna. Men allt eftersom projektet fortskrider så upptäcker familjen andra värden. De börjar äta hälsosammare, de får ju inte äta någon förpackad mat, de går ner i vikt när de får mer motion då de måste ta sig fram för egen maskin och mer tid till att umgås med varandra och sina vänner då de i början av projektet gör sig av med teven som upptog en stor del av deras tid hemma. Projektet leder alltså inte enbart till att familjen minskar sin negativa påverkan på miljön utan att hela deras familjesituation förbättras markant.

Att leva ett helt år som Colin Beavan och hans familj gjorde är nog inte något som lockar många människor. Och Colin kommer själv fram till att projektet ibland kunde bli lite väl extremt. Särskilt med tanke på att hans föräldrar och syskon blev sårade när familjen inte kunde komma och hälsa på som de planerat. Men samtidigt är det just de här människorna som vågar testa det extrema som inspirerar så många människor till att förändra sina liv. Och det är många som har blivit inspirerade av Colin. Och som av en händelse så startar No Impact Project nu på söndag. Med hjälp av en steg-för-steg-guide så kan människor över hela världen själva minska sitt ekologiska fotavtryck. Projektet är inte lika extremt som det liv som Colin levde under ett års tid utan är mer inriktat på att hjälpa människor till en mer hållbar livsstil och att reflektera över vad som är viktigt. Jag har själv anmält mig och kommer att delta. Även om jag redan nu försöker att leva miljövänligt så finns det alltid något som man kan förbättra. Jag har redan börjat fundera över vilken som blir den mest miljövänliga och närproducerade växtdryck som jag då måste tillverka själv. För de soja - och havredrycker som jag tidigare köpt i affären går ju fetbort. Har du några bra förslag?

Colin Beavan - No Impact Man
Piatkus
ISBN: 978-0-7499-2920-6