Kärlek, vänskap, hat av Alice Munro består av nio noveller där kvinnor står i berättelsernas centrum. Och det är relationer det handlar om. Hur livet gestaltar sig för olika kvinnor och de livsval som de gör. Om deras drömmar i livet, om kärlek och prövningar i livet. Som i novellen med samma titel som boken där vi möter en ganska alldaglig kvinna vid namn Johanna som av två unga flickor luras att tro att en man är dödligt förälskad i henne. Hon skriver långa brev till honom och får svar som får henne att tro att hennes känslor är besvarade. Det är bara det att han har aldrig fått dessa brev utan det är hans minderåriga dotter och hennes kompis som läser och svarar på breven som en del i en lek de hittat på för att fördriva tiden. Johanna tar sitt pick och pack och lämnar sin hemstad för att flytta till mannen hon tror att hon brevväxlat med. I spänd förväntan läser man vidare för att bevittna hennes nederlag när det går upp för henne att han inte alls väntar på henne. Han vet ju inte ens om att hon existerar. Slutet är inte alls som man tror att det ska vara. Och det är väl kanske så som livet egentligen är? Oförutsägbart. Precis som novellerna i Kärlek, vänskap, hat.
Alice Munro - Kärlek, vänskap, hat
Atlas pocket
ISBN: 978-91-7389-367-1
3 kommentarer:
Jag tyckte titelnovellen var riktigt trevlig. På många sätt var det den mest positiva och hoppfulla av de här novellerna om de här solkiga kvinnorna.
Annars funderar jag lite över det där du skriver om livsval. Flera av kvinnorna här har nästan inte gjort några livsval, känner jag. Det blev som det blev, förutom de kvinnor som kämpar sig fram till college för att de sedan vill bli författare. Men jag kanske tolkar fel. I alla fall verkar de inte så nöjda med sina "livsval" alla gånger.
Jag kanske borde ha använt andra ord istället för livsval? Kanske borde jag ha skrivit att de gjort val i livet? Ja jag vet inte. I fallet med Johanna gjorde ju hon ett aktivt val att flytta från en "trygg" hemmamiljö" till en man som hon brevväxlat med (fast det egentligen inte var han). Så visst gjorde hon väl ett val? Sen att de inte är nöjda över de val de gjort i livet och att livet inte blev som de tänkt sig är en annan sak tycker jag. Men alla har vi väl oftast ett val i livet, oavsett hur "ofri" man från början är.
Ja, du har rätt i att någonstans handlar det om val. Det är nog mest jag som uppfattade alla kvinnorna som ganska planlösa, som om de bara lät saker hända utan att aktivt välja. Men det är också ett slags val, det är det.
Johanna tycker jag förresten är riktigt häftig. Och jag tyckte om att det gick så bra på slutet. Åh, vad orolig jag var när hon satt på tåget!
Skicka en kommentar