16 mars, 2010

Den stulna romanen

Bodour är litteraturkritiker fast hon egentligen avskyr det. Hennes man bedrar henne ideligen och dottern Magiida är en besvikelse för henne. Dessutom lever hon med skammen att ha lämnat sin förstfödda dotter, som föddes utom äktenskap, vid vägkanten. På nätterna skriver Bodour en roman vars fiktiva romangestalter allt mer får en verklig förankring. Arken som romanen är skriven på försvinner dock ur den låsta skrivbordslådan. Vem är det som stjäl hennes roman? Zina heter gatubarnet som växer upp till en av Egyptens mest uppskattade sångerska. Magiida avundas Zina och skulle hellre vilja leva som henne än det liv hon själv lever. Hon vet inte om att de i själva verket är systrar. Maktens män är alla intresserade av Zina, men ingen man kan komma henne nära. Till slut känner de sig så hotade av denna kvinna att hon sätts upp på en dödslista.

Kvinnans kamp i en strikt patriarkaliskt och fundamentalistiskt samhälle är en central del i boken. Boken kryllar också av alla de övergrepp som kvinnor och barn får utstå av männen. Genom sexuella handlingar tuktas både kvinnor och barn. Det är männen som styr, både i samhället och i familjen. Bodours roman figurerar också friskt i hennes liv och dröm, verklighet, romangestalter och fantasier blandas hejvilt. Jag har ibland svårt att veta vad som är verklighet och inte i boken. Men det är kanske det som är meningen?

Om författarinnan Nawal El Saadawi står skrivet att hon har blivit något av en galjonsfigur för kvinnorörelsen i arabvärlden. Hon har även suttit fängslad för sitt författarskap. Om resten av hennes böcker är som den här boken så kan jag förstå att det väcker känslor. Den stulna romanen är en rejäl spark i röven på patriarkatet.

Nawal El Saadawi - Den stulna romanen
Originaltitel: Zina al-riwaya al-masruqa
Översättning: Marie Anell
Förlag: Ordfront
ISBN: 978-91-7037-491-3

2 kommentarer:

Fru E sa...

Tack för denna text! Jag är mycket nyfiken på den här boken, men just nu hopar sig måste-läsa-böckerna i en väldans fart så jag hoppar nog den här så länge. Men nu har jag ju åtminstone nosat lite på den! ;-)

Titti sa...

Den är verkligen bra. Jo, den där att-läsa-högen växer sig ju högre och högre. En del läsning får man helt enkelt skjuta lite på framtiden.

M.W. Craven - Botanikern

Patologen Estelle Doyle, en av kriminalinspektör Washington Poes kollegor och närmsta vän står anklagad för mord på sin egen far. Hon har på...