Charles Dickens - Nicholas Nickleby

I Nicholas Nickleby får vi möta Nicholas vars familj tvingas flytta till London efter att fadern har dött och familjen är utblottad. Där tvingas han, hans syster och mor att be faderns bror, Ralph Nickleby, om hjälp. Ralph är sin broders raka motsats. Han är girig, beräknande och en riktig surkart och lever ensam. En motsvarighet till Ebenezer Scrooge. Ralph hjälper sin brorson att få en anställning vid en byskola som förestås av Wackford Squeers, en illa omtyckt och elak lärare. De fattiga barn som hamnat i Squeers skola är illa behandlade. Den gode Nicholas ser till en början tyst på hur barnen blir misshandlade och hålls på svältgränsen till han en dag får nog när Squeers misshandlar en pojke så svårt att Nicholas ger sig på honom och ger sig av från skolan med den misshandlade pojken i hälarna. Efter det får vi följa Nicholas då han försöker försörja sig samtidigt som han håller sig undan från sin morbror. Under tiden snärjs han syster allt mer in i den värld som omger Ralph Nickleby och de människor han omger sig med. Deras planer för Nicholas syster Kate Nickleby är allt annat än ärevördiga.

Inledningen av boken var allt annat än spännande, men efter en si så där två hundra sidor blev boken riktigt bra. Det var väl ungefär då när Nicholas spöade på Squeers som mitt intresse steg allt mer. Men sen dalade det igen och jag kom aldrig så långt som till slutet. Men nu när jag sitter och skriver detta inlägg blir jag allt mer sugen på att läsa klart boken så jag får se hur jag gör. Först ska jag ge mig i kast med The Old Curiosity Shop som står näst på listan i min Dickensutmaning. I vanlig Dickensanda är dock Nicholas Nickleby ytterligare en bok som tar upp orättvisorna i det viktorianska England och där det är barnen som är i centrum för berättelsen.

Charles Dickens - Nicholas Nickleby
Förlag: Wordsworth Classics
ISBN: 1-85326-264-1

Nathacha Appanah - Den siste brodern

Så har jag då lyckats läsa ut en hel bok sen nån gång i början på februari vilket känns bra. I Den siste brodern får vi möta Raj, som i slutet av livet återupplever sin barndom när han i en dröm får besök av sin barndomskamrat David. Juden som blev deporterad till Mauritius under andra världskriget och fick tillbringa sitt liv i det fängelse där Raj's pappa arbetade som fängelsevakt. Fängelset där tjuvarna, missdådarna och förbrytarna satt fängslade, enligt pappan. Raj och hans mamma lever under ständigt hot från den våldsamme fadern och en gång slår fadern Raj fördärvad så han behöver vård och det får han på fängelsets sjukavdelning. Där träffar Raj den judiske pojken David och de blir kamrater. David får ersätta Raj's bröder som efter en cyklon har mist livet. Ännu en cyklon drar in över landet och i dess efterdyningar bestämmer sig pojkarna för att rymma tillsammans. Raj tänker ta med sig David till den plats där han bodde innan cyklonen tog hans bröders liv. Han vill så gärna tro att en av bröderna fortfarande är vid liv, den broder vars kropp aldrig återfanns. Vad de båda pojkarna inte vet är att David är svårt sjuk och deras äventyr tillsammans blir till slut en kamp på liv och död.

En gripande berättelse om en sida av andra världskriget som inte många människor vet om. Inklusive jag själv. Det är också en gripande berättelse om en liten pojke som växer upp med våld och död och som anklagar sig själv för det som hände när han var liten. Jag är glad att jag plockade upp denna bok för den botade verkligen min lässvacka som jag var inne i. Stort tack till Elisabeth Grate som var vänlig och skickade denna bok till mig.

Nathacha Appanah - Den siste brodern
Originaltitel: Le dernier frère
Översättning: Ragna Essén
Förlag: Elisabeth Grate
ISBN: 978-91-977347-7-6

Ny recensionsbok från Ordfront

Så här i slutet på köpstoppet känns det extra roligt när det dimper ner ett recensionsexemplar av en bok. Faktiskt måste jag säga att det är rätt skönt att inte springa till utlämningsstället och hämta ut ett paket från Adlibris eller Bokus. (Ja, det kanske är nåt jag bara försöker intala mig själv men i alla fall. Låt mig göra det. Snälla). Nåja, recensionsboken jag fick var från Ordfront. Den stulna romanen av Nawal El Saadawi. Tack så mycket Ordfront! Boken verkar riktigt bra om man läser baksidestexten. Ser fram emot att läsa den.

Bokrean och snart tar mitt köpstopp slut

Det blir ju ingen resa till Stockholm i helgen så jag slipper frestas att göra några bokköp där. Jag som ytterst sällan handlar böcker på just bokrean är extra sugen på att shoppa loss just denna gång. Märkligt sammanträffande, eller hur? Jag tillbringade en stund i förmiddags med att kolla in utbudet på Adlibris och la till några böcker i min önskelista. Köpstoppet tar ju slut på söndag så på måndag är det ju fritt fram att beställa... Men så tänkte jag att om jag beställer en hög med böcker dagen efter köpstoppet tar slut är det väl ingen vits med att ha just köpstopp. Antalet nya böcker som kommer in i mitt hem har ju knappast minskat då. Kanske tvärtom, eftersom jag kanske riskerar att köpa fler böcker än vad jag egentligen hade tänkt om jag inte hade haft just ett köpstopp. Så just nu lutar det åt att jag kommer ge tusan i bokrean överhuvudtaget. Och kanske, kanske att jag bannlyser alla nätbokhandlar en månad till. Inget riktigt köpstopp alltså. Men eftersom de flesta böckerna som trillar ner i mitt hem består av såna beställningar så funderar jag skarpt på det. Men jag har inte riktigt bestämt mig än... ;-)

Roligt test - Är du bokberoende?

Via Lilla O hittade jag det här testet på Barnens Bokklubbs hemsida. Frågorna är tagna från ett test för att se om man är beroende av cannabis. Men rökning har bytts ut mot läsning och cannabis mot böcker. Mitt resultat blev "Du är utan tvekan bokberoende, men läsningen tar inte över ditt liv." Ja vad ska man säga om det? Jag är många gånger hellre beroende av läsning än något annat.

Grattis Johan!

Johan Kling, författare till Människor helt utan betydelse har vunnit Borås tidnings debutantpris med motiveringen "För en drivet minimalistisk flanörroman som med blytung lätthet skärskådar tomheten i sekelslutets Stockholmsliv". I de flesta fall brukar jag aldrig ha läst och ibland aldrig hört talas om författare/böcker som vinner såna här priser så det är kanske första gången som det händer i mitt liv. Som jag kan minnas i alla fall. Läs här vad jag tyckte om boken. Läs den du också. Stort grattis till Johan till det fina priset!

Resan inställd

På grund av det väder som vi har just nu och att det inte finns någon garanti för att tågen går som de ska så blir det ingenting med resan till Stockholm i helgen. Väldigt tråkigt eftersom jag sett fram emot och planerat den i flera månader. Men det känns bättre att skjuta på den och åka senare i vår när det förhoppningsvis inte är lika mycket snö och det inte känns så osäkert att ta tåget. I april ska vi ju åka dit i alla fall eftersom Kamelot spelar då. Det enda positiva med den inställda resan är väl att jag nu slipper oroa mig för att bryta mitt köpstopp och slipper på så vis att bli frestad av huvudstadens utbud så här i bokreatider. Inget ont som inte har något gott med sig.

Den siste brodern har botat mig!

Precis som rubriken säger så har Den siste brodern av Nathacha Appanah botat mig från min lässvacka. I alla fall verkar det så. Vi ska ju inte ropa hej riktigt än. Jag har knappt läst en sida i en bok på en hel vecka, ja nästan två faktiskt. Jag har börjat läsa i flera böcker men tröttnat och lagt dem ifrån mig. Men så igår kväll verkar jag fått in en lyckträff. Den siste brodern sög tag i mig från första stund och jag hade svårt att lägga den ifrån mig trots att jag skulle upp väldigt tidigt i morse. Jag fick tvinga mig själv att lägga den ifrån mig trots att jag inte hade så mycket kvar. Men ikväll tänker jag läsa ut den. Om jag inte somnar innan dess för jag är rätt trött efter jobbet. Och så hoppas jag att lässvackan är över för denna gång så nu gäller det att passa på att läsa lite, för vem vet när man åter drabbas av detta otyg.

Nu ger jag nog faktiskt upp...

Jag tror inte jag kommer att läsa klart Nicholas Nickelby den här månaden faktiskt. Läslusten har inte riktigt återkommit och månaden är snart slut. Jag ska jobba några dagar denna vecka och sen åker jag till Stockholm i helgen (om vi lyckas ta oss dit i allt snökaos). Så jag har beslutat mig för att lägga undan boken och låta de sista 200 sidorna förbli olästa. Kommer ändock att skriva om boken så långt som jag har kommit. Sen ska jag ju snart ge mig i kast med nästa Dickensbok på listan, The Old Curiosity Shop. Jag hoppas innerligt att det går lättare att läsa den än föregående bok. Den är lyckligtvis inte lika tjock som Nicholas.

Michael Bond - Paddington i trädgården

Kommer ni ihåg den lilla björnen Paddington som kom från mörkaste Peru och åt marmelad? Paddington i trädgården är en charmig bok om denna lilla björn som alltid verkar hamna i trubbel. Paddington bor hos familjen Brown i centrala London, och för att sysselsätta Paddington och försöka förhindra att han ställer till med förtret tycker herr Brown att Paddington och familjens barn kan få en egen liten plätt att odla på. Medan barnen ivrigt sätter igång med att planera och iordningställa sina små odlingslotter har Paddington svårt för att komma på vad han ska göra. Han ger sig därför iväg till marknaden för att söka lite inspiration. Med hjälp av en odlingsbok som han hittat på marknaden beger han sig hemåt igen samtidigt som han läser i boken att man kan betrakta trädgården uppifrån för att få inspiration. Så Paddington beger sig till byggarbetsplatsen som ligger precis bredvid familjen Browns hus, ställer ifrån sig sin marmeladburk och klättrar uppför stegen. Under tiden hinner byggarbetarna komma tillbaka från sin lunchrast och lastar av betong rakt över den plats som Paddington ställt sin marmeladburk. Katastrof! Men lugn, Paddington får tillbaka sin marmeladburk, eller nåja, nästan i alla fall. Och kommer på hur hans trädgård ska se ut.

Jag minns så väl Paddington när jag var liten så det var lite extra roligt att få läsa den här boken för min dotter för att se om även hon gillar den lille fripassageraren från mörkaste Peru. Och det gjorde hon. Boken har många fina bilder för barn att titta på. Den här boken fick vi av förlaget som recensionsexemplar tillsammans med boken Kalla mig Paddington som jag också kommer att skriva om i dagarna.

Michael Bond - Paddington i trädgården
Originaltitel: Paddington in the Garden
Översättning: Cecilia Lidbeck
B. Wahlströms
ISBN: 978-91-32-15735-6

Blogg- och lästorka

har jag ju haft senaste veckorna, eller två veckor till och med. Jag tror knappt jag har hållit i en bok på hela denna vecka. I gengäld har jag läst en och annan tidning/tidskrift. Emellanåt har jag sneglat på bokhyllan men inte känt att jag velat ta upp någon bok. Men nu börjar jag faktiskt bli sugen på att läsa en riktigt bra bok. Jag får se om det är nån särskild bok som lockar lite extra och som kallar på mig sen.

Mike Portnoy i studion med Avenged Sevenfold

För en tid sedan skrev jag om den sorgliga nyheten att The Rev från hårdrockbandet Avenged Sevenfold hade dött. Medlemmarna i bandet hade precis skrivit material till en ny skiva och skulle i början på detta år gå in i studion. Många fans, och så även jag, har undrat om bandet nu kommer att splittras och om det överhuvudtaget skulle komma någon ny skiva. Om de resterande medlemmarna hade bestämt sig för att inte gå in i studion hade det såklart varit fullkomligt förståeligt. Ganska snart meddelade de dock att de kommer att spela in skivan för att hedra minnet av sin döde vän och broder. Häromdagen kunde man läsa på diverse sajter på internet att Mike Portnoy från det progressiva bandet Dream Theater har äntrat studion för att hjälpa A7X att spela in skivan och för att hedra The Rev. Mike Portnoy var The Rev's stora idol, och så även min. Jag har många favoritband, men det finns ett som skiljer sig från mängden, och som jag har varit lite smått besatt av sedan första gången jag hörde dom i yngre tonåren. Och det är Dream Theater. Behöver jag nämna hur mycket jag ser fram emot att få lägga vantarna på ett ex av denna skiva?

Daniel Woodrell - Gryningen kommer aldrig åter

Daniel Woodrell's Gryningen kommer aldrig åter är synnerligen mörk och dyster. Precis som landskapet som omsluter karaktärerna, som tillhör samhällets absoluta bottenskrap. Shuggie Atkins, är 13 år och bor med sin alkoholiserade mamma Glenda och sin kriminelle far Red som egentligen inte alls är hans biologiske far. Red tvingar i alla fall Shugs att begå inbrott hos svårt sjuka personer för att stjäla deras mediciner. Emellanåt ger sig också Red och hans kompis Basil ut på stöldturné. Shugs är ett ensamt barn, han har inga kompisar och Red kallar honom hela tiden för tjockis. Det är endast mamma Glenda som verkar ha något positivt att säga om sin son, och deras förhållande är ytterst onormalt. Glenda är sexuellt provocerande, inte bara mot alla de män som råkar korsa hennes väg, utan även mot sin egen son. En dag möter Glenda Jimmy Vin Pearce och med honom planerar hon ett nytt liv, utan Red och utan Shuggie. Och här tar boken en annorlunda vändning och för att hänga med i alla svängar får man verkligen ha huvudet på skaft. Frågan är om jag lyckades. Jag tror att jag har lite koll på läget i alla fall. Oavsett vilket så är Gryningen kommer aldrig åter, lika dyster som den är oändligt vacker.

Daniel Woodrell - Gryningen kommer aldrig åter
Originaltitel: The Death of Sweet Mister
Översättning: Eva Johansson
Natur & Kultur
ISBN: 978-91-27-11639-9

Suck och pust...

Vilken lässvacka jag befinner mig i just nu. Jag har inte alls lust att plocka upp en bok och läsa och i synnerhet inte Nicholas Nickleby... Frågan är om jag ens kommer hinna läsa klart den innan februari månad är slut. Kanske får jag tvinga mig att ta upp den så kanske jag kommer igång igen. Att jag läser lite mindre än vanligt beror också på att det händer lite andra grejer i mitt liv som tar lite tid. Inte bara rent tidsmässigt utan även en del tankeverksamhet. Jag sitter med i styrelsen för en lokalavdelning av ett politiskt parti och det har varit årsmöte och styrelsemöte. Det är planering inför nästa medlemsmöte och vad vi ska arbeta med inför valet i år. Och det viktigaste av allt; ska jag ställa upp i kommunfullmäktige? Jag är inte en person som handlöst kastar mig in i en för mig okänd situation så för att kunna komma till ett beslut så har jag inte bara rådbråkat mig själv med vad jag vill utan även haft möte med ett kommunalråd i Örebro kommun. Och sen rådbråkat mig själv lite till. Och lite till. Och lite till... Och slutligen kommit fram till att jag vill ställa upp i valet. Högt upp på listan. Så, innan året är slut kanske jag är invald i kommunfullmäktige. Känns väldigt spännande, och ganska läskigt också. Tur det inte är till riksdagen jag kandiderar.

En dålig månad

Har inte läst många böcker alls hittills. Visserligen läser jag en riktigt tegelsten i form av Nicholas Nickleby men läslusten har varit si så där får jag väl säga. Och den där bokrean har väl aldrig lockat så mycket som den gjort den här gången. När jag inte får köpa hem några böcker. Och så har jag funderat så smått på att bannlysa nätbokhandlarna även i mars. Men jag lovar inget... Vi får se vad jag bestämmer mig för helt enkelt. Nu ska jag fortsätta traggla mig igenom tegelstenen. Den var seg i början, bra i mitten och återigen seg i slutet... Men nu så är det "bara" ett par hundra sidor kvar.

Räven i den kolsvarta natten

Räven i den kolsvarta natten är en gullig och spännande saga på rim. Kanin är rädd och springer hemåt i full fart för han är rädd för räven i den kolsvarta natten. Väl hemma bryts dock tryggheten av ett ljudligt Knackeli-bank! på dörren. Vem kan det vara? Kan det vara räven? Nej, det står en anka utanför dörren som också är rädd för räven i den kolsvarta natten. Han får såklart också komma in. På det följer flera rädda små djur och fastän kanin börjar bli irriterad över alla djur som söker skydd hos honom så får de komma in. En mus, ett lamm, och

Nu är sängen knökfull,
den börjar att knaka.
Kanin knuffar Musen
och musen ger tillbaka.

Och av misstag får Ankan
en smäll på sin haka.
Fy tusan för räven
i den kolsvarta natten!

Och Knackeli-bank på dörren! Nu är Kanin rejält arg och sliter upp dörren. Vem där? Jo, där står ju räven i den kolsvarta natten! Panik! Tänk om räven kommit för att äta upp dem? Men sen lugnar de sig, för räven ser inte så farlig ut. Snarare ser den liten och ynklig ut. Ledsen är den också. Den har tappat bort sin mamma i den kolsvarta natten...

Min dotter gillar verkligen den här boken. Det är en mysig och spännande godnattsaga med ett lyckligt slut med många fina bilder.

Alison Green & Deborah Allwright - Räven i den kolsvarta natten
Rabén & Sjögren
ISBN: 978-91-29-67235-0

Nya recensionsböcker och bokklubbsböcker till dottern

Det landade lite nya barnböcker till oss veckan. Både recensionsböcker och sånt vi beställt från en bokklubb som vi är med i. Räven i den kolsvarta natten av Alison Green var ett recensionsex från Rabén & Sjögren och kunde inte ha kommit vid ett bättre tillfälle. Trött efter jobbet gick jag och hämtade min dotter på dagis. Det var en mycket trött liten flicka som följde med hem. Efter en väldigt tårfylld färd hem i pulkan öppnade vi dagens post som bland annat innehöll denna bok. Och efter denna sagostund var tårarna borta och dottern återigen sitt vanliga glada jag. Tack så mycket Rabén & Sjögren!


















Ytterligare fler recensionsböcker väntade oss i slutet av veckan. På lunchen gick jag och hämtade ut ett paket från B Wahlströms. Det innehöll två böcker om den lilla björnen Paddington. Några timmar senare ringde de från dagis och meddelade att min dotter inte alls mådde bra. När vi kom hem så har hon mycket riktigt feber. Det var bara att bädda ner henne i soffan och så läste vi de nya böckerna tills hon somnade. Tack så mycket för dom fina böckerna!















Från bokklubben Lilla Svalan fick vi även Prick och Fläck trycker till och ytterligare en bok om den lilla prinsessan som heter Jag vill ha min kälke!

Utlottning av bok!

Nu har du chans att vinna ännu en bok. Den här gången lottar jag ut boken Så sparar du pengar och hjälper miljön av Sophie Hedenstierna som jag har skrivit om här. Jag fick boken som recensionsex till bloggen. Eftersom jag vill att fler ska få möjligt att läsa den här boken så lottar jag ut den här. För att delta i utlottningen lämnar du en kommentar med ditt bästa miljötips. Länka även till tävlingen från din blogg. Söndagen den 21 februari är sista tävlingsdag. Som enväldig domare väljer jag ut en vinnare som enligt mitt tycke har det bästa miljötipset. Lycka till!

Stockholmsresan och köpstopp på böcker

I måndags undrade jag hur jag tänkte när jag bestämde mig för att inte köpa nya böcker under februari när jag sedan länge hade planerat att åka till Stockholm och där besöka antikvariat. Resan har varit bestämt i ungefär ett halvår och köpstoppet infördes i ren desperation efter att jag räknat antal oläst böcker som jag har här hemma. Jag hade nämligen inte en tanke på att dessa två skulle krocka med varandra. De flesta som har kommenterat mitt inlägg i måndags tycker att jag absolut kan handla böcker utan dåligt samvete när jag åker till Stockholm, medan andra tycker att det är en dålig ursäkt för att bryta köpstoppet. Ett alternativ som flera skrivit är att om jag köper böcker så kan jag utöka mitt köpstopp med lika många dagar i mars, ungefär som när muslimerna under Ramadan får bryta fastan när de befinner sig på resande fot. Det alternativet låter ju faktiskt lockande. Jag har ännu inte bestämt mig för hur jag ska göra. Men det lutar nog ganska starkt åt att jag som Anki skriver att om jag hittar en bok (eller två eller tre eller fyra eller... nej där kanske gränsen går) så får jag ta en diskussion med mig själv då. Är det en bok som jag verkligen vill ha eller kan jag låna den på biblioteket hemma istället. Och framförallt bör jag nog fråga mig själv om jag kommer att läsa boken inom en snar framtid, eller kommer den läggas till den redan enorma högen av olästa böcker?

Tony Ross - Vill inte gå och lägga mig!

Kanske har ni också sett den Lilla prinsessan på TV? Ni vet, den där lilla prinsessan som har ett sånt humör. Min dotter gillar dom tecknade filmerna om henne och även böckerna är populära här hemma. Nu senast den här boken där den lilla prinsessan absolut inte vill lägga sig, för hon är ju inte trött. Och alla som har småbarn kommer garanterat att känna igen sig i allt som måste göras innan man äntligen kan komma till ro. För innan man kan somna så blir man ju faktiskt törstig, och sen kanske, kanske det gömmer sig ett monster under sängen. Och det är ju inte barnet självt som är rädd för monster utan bästa gosedjuret såklart.

Tony Ross - Vill inte gå och lägga mig!
En bok för alla
ISBN: 978-91-7221-571-9

Bibliotekslån och sånt

Var på biblioteket idag och hämtade en bok som jag reserverat och som jag velat läsa länge. Igelkottens elegans av Muriel Barbery som jag hört så mycket gott om. Den ska jag nog ta itu med efter att jag läst ut Nicholas Nickleby av Charles Dickens. Jag har bara en si så där 450 sidor kvar att läsa i den. Men trots att boken till en början var lite svår att komma in i så går det nu väldigt lätt att läsa den. Och den är riktigt bra! Från biblioteket har jag sen förut lånad Vägen av Cormac McCarthy, Nattvakten av Sarah Waters, Ofärd av Dick Harrison, Den ljuva giftkokerskan av Arto Paasilinna och så tegelstenen Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset plus ett par böcker till. När tänkte jag att jag egentligen skulle hinna läsa dem tillsammans med de andra jag har hemma? Nåja, jag hinner det jag hinner... Det är ju inte hela världen om jag inte hinner med att läsa alla. För så är det ganska ofta. Precis om man gapar efter för mycket när man köper böcker så är det lätt hänt att låna lite för många böcker på biblioteket. Men där är det i alla fall gratis.

Men hur tänkte jag egentligen?

I februari månad skulle jag ju ha köpstopp bestämde jag mig för. Samtidigt har jag sedan förra året planerat att åka till Stockholm i slutet av februari och har hela tiden sagt att jag måste leta på nåt bra antikvariat. Hur tänkte jag att det skulle gå ihop egentligen? Tänkte jag ens... Uppenbarligen inte. Nu får jag svår ångest när Stockholmsresan börjar närma sig. Ska jag få spendera helgen i hufvudstaden utan att få gå in i en bokhandel när jag inte får köpa en endaste bok? Eller ska jag bryta mitt köpstopp två dagar innan utsatt tid? Jag åker inte till Stockholm varje dag precis, eller ens varje år. För två år sen var jag som hastigast på centralen och bytte tåg när jag varit på Gotland. Innan det var det nog minst tio år sedan jag var i Stockholm. Å andra sidan kanske jag kan byta ut ett begär (böcker) mot ett annat (te)? Hur skulle du ha gjort?

Ny recensionsbok

Jag fick en ny recensionsbok med Posten idag. Det var en bok från Elisabeth Grate förlag. Den siste brodern av Nathacha Appanah. Tack så mycket för den boken. Jag tror inte att jag läst någon bok från Elisabeth Grate förlag förut. Men det står en bok i min bokhylla som jag fått på biblioteket. Det är boken Debutant av Anne Wiazemsky.

Göran Hägg - Nya författarskolan

Nya författarskolan av Göran Hägg är en smålustig bok som tar upp skrivandet ur en mängd aspekter och som nybörjarskribenten bör tänka på. Allt från hur man bygger upp spänning i sin berättelse, vilket berättarperspektiv som finns att välja på och hur förlagsvärlden fungerar. Och kan man överhuvudtaget leva på sitt skrivande idag? Nja, inte om man inte ligger på bästsäljarlistorna verkar det som. Men för den som är ihärdig och får sina verk publicerade finns det en del stipendier att söka om man vill kunna ägna lite mer tid åt sitt skrivande. Men dessa stipendier antar jag är tämligen svåra att få om man nu lyckas bli publicerad. Och för att bli det måste man ju vara tillräckligt bra. Har du skrivit en novell eller en roman som du tycker är bra är den förmodligen inte det. Men tycker du däremot att den är riktigt dålig är den kanske ganska bra? Göran Hägg skriver hela tiden med glimten i ögat och det gör att boken blir riktigt rolig att läsa, även för den som inte har författarambitioner.

Göran Hägg - Nya författarskolan
Månpocket fakta
ISBN: 91-7232-004-4

Grattis Charles Dickens

Idag är det 198 år sedan Charles Dickens föddes. Dagen till ära så länkar jag till den virtuella guidade turen som finns på Charles Dickens museum i London. Besök den här. Personligen kommer jag att fortsätta läsa Nicholas Nickleby idag.

Olika perspektiv

Vi har ju olika sätt att se på saker och ting och det som kan verka exotiskt för den ene är urtråkigt för den andre. Det hela blir väldigt tydligt när jag läser Skriv på! av Elizabeth George. I kapitlet som handlar om miljöbeskrivningar skriver Elizabeth George på sidan 37:

Ett råd som den oerfarne författaren alltid får är att "skriva om sin egen bakgård". Fritt översatt innebär det att man bör skriva om den miljö man känner till. Men andra ord skriva det man vet. Dumheter, säger jag. Om jag hade trott på det, skulle jag ägnat många år åt att försöka skriva om Huntington Beach i Kalifornien, en plats som i mitt tycke inte kunde ha varit mindre intressant som miljö.

Jag skrattade högt när jag läste detta. För Huntington Beach råkar vara precis en sån där exotisk och spännande plats. Och som jag, tillsammans med min syster, drömmer om att en gång åka till. Inte för att jag vill skriva om platsen, utan för att uppleva den.

With every kindly sympathy...

With every kindly sympathy and affection blasted in its birth, with every young and healthy feeling flogged and starved down, with every revengeful passion that can fester in swollen hearts, eating its evil way to their core in silence, what an incipient Hell was breeding here!

ur Nicholas Nickleby av Charles Dickens

Liza Marklund & James Patterson - Postcard Killers

Ett ungt par reser runt i Europa och mördar andra par, arrangerar liken som kända konstverk, fotograferar sitt "verk" och skickar bilderna till journalister. I Sverige är det reportern Dessie Larsson som får ett vykort av dem och hon blir även kontaktad av Jacob Kanon, mordutredare från New York, som har personliga skäl till att vilja få fast mördarna. Hans dotter är ett av mordoffren.

Så skulle man kort kunna sammanfatta Postcard Killers av Liza Marklund och James Patterson. Det var några dagar sedan jag läste ut boken och jag har varit tvungen att fundera lite på vad jag egentligen tycker om boken. Den är lättläst, kapitlen är extremt korta och med stort radavstånd. Tidvis är boken helt okej i underhållningssyfte men jag irriterar mig hela tiden över de korta kapitlen. Men det jag irriterar mig över mest är att redan i första kapitlet avslöjas mördarna (eller nåja, kanske inte hela sanningen, ni som läst vet vad jag menar). Den enda "spänningen" i boken är egentligen själva jakten och att få svar på frågan varför de mördar och avbildar kända konstverk. Ändå är den samtidigt tämligen underhållande, men det blir inte mer än ett okej tidsfördriv.

Om jag köpt den här boken hade jag nog känt mig snuvad på konfekten och tyckt att jag slösat bort mina surt förvärvade pengar. Jag brukar gilla deckare men den här föll mig inte riktigt i smaken. Synd, för jag hade verkligen sett fram emot att få läsa den.

Liza Marklund & James Patterson - Postcard Killers
Piratförlaget
ISBN: 978-91-642-0293-2

Men nu räcker det väl?

Med all denna snö menar jag. Hur mycket ska det komma egentligen? Jag tror det har snöat oavbrutet sedan någon gång under natten här. Det känns som att vi är på väg att bli totalt insnöade. Visst är det roligt med en riktig vinter men nån måtta kan det väl vara på det hela. När jag klev upp i morse fick jag en smärre chock när vi hade snö långt upp på fönstret i vardagsrummet. Det har helt klart gett ett spännande ljus därinne idag. Och det var nästan lite skönt att inte behöva gå någonstans utan bara vara hemma och ta det lugnt. En liten tur till affären ett kvarter bort räckte för min del. Att pulsa den lilla biten tyckte jag var riktigt besvärligt när alla trottoarer ligger gömda nånstans under snön och man får gå mitt i vägen med en fyraåring som inte alltid lyssnar på vad man säger. När det är sånt här väder är det skönt att kunna vara inne och snöa in sig på nån bok istället... Är du också insnöad?

Slash - biografin

Som tonåring var Guns N' Roses ett av mina allra största favoritband. På mitt flickrum hade jag väggarna fulla med posters av bandet och dess enskilda medlemmar. Och särskilt av Slash. Jag var lite smått skitkär i Slash, så där som man som tonårstjej kan vara i sina idoler. Jag kommer ihåg att jag även skrev noveller om Slash och hans orm Clyde (undrar om jag har kvar dem nånstans?).

Det är därför med stort intresse jag läser biografin om Slash som han skrivit tillsammans med Anthony Bozza och som sträcker sig över en lång tid, från Slash som liten grabb och fram tills dess att Slash själv blir förälder kan man säga. Dessemellan är det mycket sex, drugs & rock n' roll i bästa Guns-manér. Vi får Slash's version av vad som låg bakom splittringen av bandet och de spänningar som hela tiden fanns mellan Axl Rose och resten av bandet.

Slash berättar ärligt om sin alkoholism och drogmissbruk, men något som stör mig är det faktum att han inte verkar reflektera över att hans missbruk ändå måste ha sårat många människor i hans närhet. Och med tanke på det liv medlemmarna i bandet levde är det ett smått mirakel att de lyckades bli så stora som de var. För under ytan var det ett mycket dysfunktionellt band. Men vilken musik de skrev sen!

I boken beskriver han också hur han, efter åratal av knarkande och supande, fick beskedet att han hade mellan sex dagar och sex veckor kvar att leva. Hans hjärta hade vid det här laget gett upp. Mirakulöst nog överlevde han detta och med hjälp av en pacemaker kommer han förhoppningsvis leva länge till. Och vad jag förstår är han numera nykter och drogfri sedan ett par år tillbaka. Sent skola syndaren vakna!

Boken är såklart ett måste för alla Guns N' Roses-fans. Den gör mig också nyfiken på att läsa Watch you bleed: The Saga of Guns N' Roses av Stephen Davis. En av personerna som förekommer i boken och som var en nära vän till bandet är författaren Del James, som även varit med och skrivit några av låttexterna till Guns N' Roses. Hans novellsamling The Language of Fear har stått i min bokhylla oläst alldeles för länge. Ni kan vänta er en recension av boken inom en inte allt för avlägsen framtid.

Nedan ett klipp från YouTube där Slash besöker David Letterman och pratar om sin självbiografi.



Slash med Anthony Bozza - Slash
Pocketförlaget
ISBN: 978-91-86067-50-2

Handböcker i skrivandets konst

Igår var jag och hämtade ut fyra fina handböcker som handlar om skrivandets konst. Jo, jag har faktiskt köpstopp men de här böckerna beställde jag innan jag beslutade mig för att ha det så de är helt legitima. ;-) Följande böcker låg i paketet; Att skriva av Stephen King, Nya författarskolan av Göran Hägg, Skriv på! av Elizabeth George och Skrivarkalendern 2010 av Ann Ljungberg.

Jag har tidigare läst Stephen King's bok när den kom ut på engelska. Det var ju ett tag sedan nu så det ska bli kul att läsa den igen. Sen tidigare har jag också en bok av Lars Åke Augustsson, Att skriva romaner och noveller. Ska bli intressant att läsa allihop.

Eftersom jag i år har bestämt mig för att skriva mer så kommer det nog innebära lite färre lästa böcker. Men so be it. Och så ska jag försöka gå en skrivarkurs också, om jag hittar någon som verkar bra vill säga. Har inte bestämt mig för någon än.

Nu finns BookMooch på svenska!

Nu finns det en svensk version av bokbytarsidan BookMooch, ni vet den där som jag brukar tjata om ibland. Den svenska versionen är fortfarande under utveckling så i början förekommer det sidor både på svenska och engelska. Kolla in den svenska versionen här.

Inventering av olästa böcker

Jag har gjort en inventering av antalet olästa böcker som jag har i mina bokhyllor. Länge har jag dragit mig för att göra detta. Helt enkelt för att jag inte velat veta hur många det faktiskt rör sig om. Men nu är det gjort. Och det var ungefär det antal som jag befarade att det var. I mina bokhyllor finns omkring 250 stycken olästa böcker... Där hittade jag även till min stora fasa några dubletter. Inte så många, tre stycken dubletter hade jag. De måste jag givetvis göra mig av med. helt onödigt att ha samma bok i två upplagor, även om en var på olika språk. Min syster får ta de böcker hon vill ha, de andra lägger jag ut antingen på BookMooch eller ParsLibris.

Med den lästakt jag hade förra året så innebär det att jag har läsmaterial för 2 1/2 år framöver... Med detta i åtanke så kan jag säga att mitt nyligen införda köpstopp var mer än välbehövligt. Jag borde gjort detta för länge sen. Jag försökte faktiskt förra året men då tog jag nog i lite för mycket så det sprack rätt snabbt.

Jag funderar även på att göra en liten utrensning bland mina böcker för att avlasta mina stackars överfulla hyllor. Det är ju inte så där jättemånga böcker som man faktiskt läser mer än en gång. Och det dröjer ofta många år innan åtminstone jag känner att jag vill läsa om en bok. Och då finns ju faktiskt bibliotek nära till hands. Så ut med de böcker jag tror att jag inte kommer att läsa om inom de närmsta tio åren. En del läggs nog ut på ovanstående bokbytarsidor. En del kommer jag nog sälja, och förmodligen kommer en del att lottas ut här på bloggen.

Och framöver kommer jag använda mitt bibliotek betydligt mer än vad gjort hittills. Jag är dock periodare när det gäller bibliotekslån. Ibland lånar jag ofta böcker från biblioteket, lämnar inköpsförlag och så vidare. Men nu måste jag bli bättre på att använda det.

Vinnare i Edith Piaf-tävlingen är...

Andasin för den osjälviska motiveringen:

Lyssnade mycket på Piaf förr om åren. Det gjorde även en av mina bästa vänner, ännu mer än jag. Risken är att om jag vinner så ger jag boken skivan vidare sen när jag lyssnat och läst. Det får bli min motivering - återvinning :) Maria, som min goda vän heter, har ingen dator och skulle troligtvis inte veta hur hon skulle blogga om hon hade en ;) Hon är värd vinsten, tycker jag!

Självklart föll jag som en fura för din motivering angående återbruk. Att boken får fler glada läsare är ju perfekt.

Grattis till både dig och din vän!