tisdag 25 augusti 2009

Jhumpa Lahiri - Främmande jord

Det är inte ofta som jag läser novellsamlingar i ett sträck. Jag brukar varva med andra böcker mellan novellerna. Men den här boken kunde jag inte släppa på det viset. Jhumpa Lahiri's Främmande jord är en samling noveller som handlar om indiska invandrarfamiljer och deras svårigheter att anpassa sig till en ny kultur i USA. Framförallt tycker jag att det handlar om kulturkrocken vad gäller barnuppfostran. Flera noveller beskriver just det, hur svårt det är för föräldrarna att uppfostra sina barn i USA. Dels vill de föra sitt arv vidare men vet inte riktigt hur de ska förhålla sig till det amerikanska sättet att leva. Den indiska pliktkänslan gentemot den äldre generationen blir rentutav omöjlig att föra vidare till sina barn. I en novell konstaterar en familj som flyttat tillbaka till Indien för att sedan återigen återvända till USA att de i Indien lyckades att uppfostra sonen mer amerikanskt än vad de gjorde i USA medan de bodde där.

Det är sammanlagt åtta noveller i boken varav de sista tre handlar om två personer vars familjer möts och där man får följa dem från olika perspektiv. Det är nästan så i hela boken. I novellerna får de olika personerna i berättelserna komma till tals vilket ger ett fint djup. Det blir ingen monolog och man får också veta varför en person har betett sig på ett visst sätt mot en annan. Det är inte alltid så enkelt som man tror och det visar hur lätt det är att missförstå och misstolka varandra.

Som jag skrev ovan så handlar de tre sista novellerna i boken om två familjer som möts i vardagen på ett speciellt sätt. Men mest handlar om det om barnen i de två familjerna. Hema och Kaushik. De två familjerna umgås med varandra och när Kaushik's familj bestämmer sig för att flytta tillbaka till Indien håller Hema's familj en avskedsfest för dom. Men så bestämmer sig familjen för att återvända till USA och Hema's föräldrar tar emot dem i sitt hem med öppna armar och låter dom bo där tills de hittat något eget att flytta till. Men det drar ut på tiden och de börjar allt mer känna sig utnyttjade. Vad de inte vet är att familjen de har boende hos sig bär på en hemlighet och att det är därför de valt att återvända till USA och det är också svaret på varför det tar sån tid för dem att hitta ett eget hus. I den första novellen är det Hema som berättar, i den andra är det Kaushik och i den tredje förenas de två efter att inte ha träffat varandra sen de var barn.

Jag gillade alla novellerna i boken men de sista tre tyckte jag extra mycket om eftersom man fick veta lite mer om personerna där. Överlag kände jag när jag läste novellerna att de tog slut för fort. Jag ville gärna veta mer om vad som hände med huvudpersonerna. Å andra sidan är det väl kanske där som ens egen fantasi tar vid. Jag kommer definitivt att läsa mer av Jhumpa Lahiri i framtiden.

2 kommentarer:

Magix sa...

Ja, Lahiri skriver underbart! Läs de andra böckerna också, tyckte kanske bäst om hennes andra novellsamling "Den indiske tolken"

Hellre barfota än boklös sa...

Jag hade ju Den indiske tolken i mina bokgömmor. Ska läsa den vid tillfälle snart. :-)

Related Posts with Thumbnails