01 april, 2011

Jag ger upp Det som ska sonas

Har försökt mig på att läsa Olle Lönnaeus bok Det som ska sonas ett bra tag nu. Jag kommer aldrig in i boken. Den låter väldigt bra och spännande. Men det vill sig liksom inte. Den verkar ha fått bra kritik och så. Kanske är det bara så att den helt enkelt kom in i mitt liv vid fel tidpunkt. Kanske ger jag den en ny chans lite senare. Ibland lyckas det. Jag tror det var på fjärde försöket som jag äntligen fastnade i The Road av Cormac McCarthy. Ibland är det bra att vara envis. Men för tillfället lägger jag alltså undan Det som ska sonas.

6 kommentarer:

enligt O sa...

Var inte imponerad av Det som ska sonas. Okej roman, men ingen spännande sådan. Har just gett upp Vägen efter sisådär 60 sidor. Frågan är om jag ger den tre chanser till.

Titti sa...

Hm... Låter ju inte direkt som att det är värt att försöka läsa den då. Tycker 60 sidor på första försöket är riktigt bra när det gäller Vägen. Jag tror inte ens jag kom tio sidor in i boken förrän jag tröttnade. Men fjärde gången älskade jag den!

Bokbrus sa...

Jag som verkligen tyckte jättebra om "Det som skall sonas".

Tänk så olika man tycker :-)
Och så beror det också mycket, som du skriver, när man läser en bok.

karesuandoherden sa...

Ibland är det så att man inte öppnar sig för en bok förrän det gått en tid. Det är kanske så för dig just nu.

Titti sa...

Jag tror faktiskt det är så. Har varit med om det många gånger förut. Ibland går det bara inte att ta sig igenom en bok, men vid ett senare tillfälle i livet så går det hur bra som helst.

violen sa...

"Så många böcker så lite tid!"
Gäller alltid.....:-)

M.W. Craven - Botanikern

Patologen Estelle Doyle, en av kriminalinspektör Washington Poes kollegor och närmsta vän står anklagad för mord på sin egen far. Hon har på...