30 september, 2010

Point of no return

Nu börjar jag bli riktigt nervös och undrar vad tusan jag har gett mig in på egentligen? Jag snackar såklart mitt romanprojekt. Jag menar, hur dum får man bli om man tror att man ska hinna skriva klart ett utkast till en roman under loppet av en månad när man har familj och en hel massa andra saker som man måste göra. Nu är det ju dock så att jag pratat vitt och brett om detta så det är lite sent att backa detta idiotiska projekt. Nä, så farligt är det inte. Om jag hinner skriva klart ett första utkast när oktober månad är slut så är jag mer än nöjd. Kommer jag "bara" halvvägs" är det en precis lika stor vinst det. Men nu ska jag inte hålla på och tjata mer om att jag ska börja skriva. Nu tänker jag faktiskt sätta igång, en hel dag före utsatt start.

8 kommentarer:

Pål Eggert sa...

Nä, det låter ju helt otroligt att skriva en roman på en månad. M Moorcock skrev i och för sig sina eternal championromaner på några veckor ibland, men då hade han slagit fast en ordentlig struktur innan och skrev väldigt intensivt, hela dagarna. Har man barn, lönearbete och liknande är det nog svårt. Hur menar författarna i de där böckerna om att skriva färdigt på 30 dagar att man ska göra?

Vixxtoria sa...

Jag tittade bara in för att höra efter om du var laddad, och det verkar ju som om det är lite skräckblandade kalla fötter här! Du har i alla fall inget att förlora, eller hur?

Jag ser fram emot glada och förtvivlade rapporter under kommande månad!

Heja!

Titti sa...

Haha! Nej, men jag har ju verkligen ingenting att förlora. Varenda ord, mening, sida som jag får skrivet denna månad kommer att vara en enorm seger. Och dagen innan det officiella startskottet har gått har ju lyckats skriva 11 sidor så jag är taggad kan man säga. :-) Även om det är med lite skräckblandad förtjusning. Men nej, en hel roman tror jag inte att jag kommer att skriva klart på en månad. Det vore bara korkat. Men att under en kort period lägga lite extra krut på skrivandet. Det är mitt mål med det hela.

Ni kommer definitivt att få läsa både glada och förtvivlade inlägg från mig om vartannat. *s*

Pål: jag har tänkt skriva ett eget inlägg om de där böckerna och vad de har för strategier för att klara av att skriva ett utkast på 30 dagar. Men det får bli senare. Jag hade i och för sig tänkt att göra det innan jag satte igång att skriva men vi får se när jag får tid.

Nu måste jag ju skriva som bara fan, för jag vill ju bli känd som årets magplask i bokbloggosfären.

Titti sa...

jag menar såklart att jag INTE vill bli känd som årets magplask! Nu slinter fingrarna visst...

Zachan sa...

Heja Heja!

Jag tycker du är superduktig som gör något sådant här. Många andra som skriver gör det lite då och då coh tänker att det blir nog gjort sinom tid. Så jag tycker det är bra att verkligen kämpa och lägga ner tid på det!

Lycka till nu!

Titti sa...

@Zachan - tack snälla du! tanken är ju precis som du skriver att lägga ner mycket tid under en kort period. Det spelar inte så stor roll om jag verkligen skriver färdigt manuset eller inte. Huvudsaken att jag gör så gott jag kan och prioriterar skrivandet under den här månaden. Allas hejarop värmer ända in i själen ska ni veta!
Själv sitter jag här med lite smått panikartade känslor men samtidigt taggad till tänderna. Känns underbart att få sätta igång nu. Och bara jag följer min planering (som är tämligen detaljerad) så ska jag nog ta mig från början till slut...

Vixxtoria sa...

11 sidor låter ju som en bra början. För övrigt tycker jag det var ordentligt med självdistans att satsa på ett magplask, haha. :-)

Hoppas nu inte skrivkrampen har slagit till redan under startdagen!

Titti sa...

@Vixxtoria- Haha! Jo det vore allt nåt att satsa på! Men det var som sagt fingrarna som slant lite. Skrivkrampen har inte slagit till hittills. Har utökat manuset med tio sidor under morgonen. Nu ska jag ägna resten av dagen åt annat. Så jag är redo att skriva mer imorgon. :-D Den där inre kritikern ska jag allt försöka hålla stången så pass att jag får ner historien på papper (eller dator då). Sen kan han eller hon eller vad det nu är gärna få hoppa fram och hjälpa mig i redigerings-/omskrivningsfasen.

M.W. Craven - Botanikern

Patologen Estelle Doyle, en av kriminalinspektör Washington Poes kollegor och närmsta vän står anklagad för mord på sin egen far. Hon har på...