Mitt manus suger verkligen

Det är dagens sanning. Jag hade heller inte förväntat mig att jag skulle ha skrivit något mästerverk efter dryga tre veckors tokskrivning. Jag är ändå väldigt glad att jag har skrivit 165 sidor med skräp, som min dotter uttryckte det igår. Hon har rätt. Det är skräp. Mycket av det i alla fall. För nu kan jag ta det där skräpet och förhoppningsvis lyckas jag omvandla det till något läsbart. Jag tror verkligen på den här storyn. Grunddragen i storyn finns redan på pränt. Huvudpersonerna finns där. Platsen där det hela utspelas finns där. Nu ska jag bara, som sagt, försöka omvandla detta till något som faktiskt går att läsa och som andra tycker är spännande. Och det kommer jag inte att göra eller ens försöka göra på tre veckor. Så galen är jag inte. ;-)