Här sitter jag och skriver...

medan dottern har fotbad alldeles bredvid. Helt lätt är det dock inte att koncentrera sig på skrivandet för hon bara pratar. Det finns en väldigt bra anledning till att hennes pappa började kalla henne för Pratbubblan för ett tag sedan. Hon har mycket att säga helt enkelt. Så mycket att mina öron när som helst trillar av. Jag hoppas att det blir som med min lillebror som var förskräckligt duktig på att prata när han var liten. Idag säger han dock inte så mycket.